Hoppa till innehåll

Hur blev det på detta viset?

februari 12, 2017

Min diskussion med Göran Schmidt, del 6

Den som följt den här diskussionen har kanske förvånat sig över att Göran Schmidt och jag har så helt olika uppfattningar i ett antal vetenskapliga frågor. Det förvånar mig också. Jag vet att Göran Schmidt är en intelligent och välutbildad person, och att han under flera decennier ägnat sig åt dessa frågor. Ändå befinner han sig på kollisionskurs med etablerad vetenskap på ett antal viktiga punkter. Hur kunde det bli så? Läs mer…

Om evolverbarhet

februari 12, 2017

Min diskussion med Göran Schmidt, del 5

Göran Schmidts tredje artikel tar också upp frågor som rör evolutionens mekanismer. Det är inte bara så att den naturliga selektionen måste vara effektiv nog, genomet måste också kunna tåla närvaron av mutationer. Läs mer…

Om proteiner och nya funktioner

februari 12, 2017

Min diskussion med Göran Schmidt, del 4

En central fråga inom evolutionsbiologin är den om hur organismer utvecklar nya funktioner, något de måste kunna göra om evolutionsteorin är korrekt. Detta är givetvis en fråga evolutionskritiker riktar in sig på; kan man visa att nya funktioner inte kan utvecklas faller teorin. Den här delen av diskussionen gäller frågan om mutationer kan göra att proteiner byter funktion. Det visar sig att detta faktiskt är möjligt, och att det kan räcka med en enda mutation för att en funktion skall förändras. Men detta passar inte Göran Schmidt, så han hävdar i sin tredje artikel att de här resultaten på något sätt ändå inte skulle räknas. Läs mer…

Om biologisk information

februari 12, 2017

Min diskussion med Göran Schmidt, del 3

Denna gång handlar det om ett helt centralt begrepp inom ID-rörelsen: information. Göran Schmidt diskuterar temat in den andra artikeln, ”Biologisk information – vad är det”, i sin sammanfattning av vår diskussion. Det handlar om en hittills odefinierad typ av meningsfull information som skulle vara karaktäristik för designade föremål och levande organismer. Det finns många olika typer av väldefinierade informationsbegrepp som används inom informationsteorin, men det intresserar man sig inte så mycket för bland kreationister. Man talar man hellre allmänt om ”information” och menar då denna odefinierade meningsbärande information.

Det säger sig själv att en diskussion med odefinierade begrepp inte är särskilt meningsfull, men det verkar inte störa ID-entusiasterna. De låtsas helt enkelt som om det vore klara och tydliga begrepp de rörde sig med. Läs mer…

Om vetenskapliga förklaringar

februari 12, 2017

Min diskussion med Göran Schmidt, del 2

Jag fortsätter här granskningen av Göran Schmidts sammanfattande artikel om vår diskussion. Det handlar åter om avsnittet ”Om design och molekylära maskiner”, men denna gång om vad som kan räknas som vetenskapliga belägg för en teori. Läs mer…

Om molekylära maskiner

februari 12, 2017

Min diskussion med Göran Schmidt, del 1

Hösten/vintern 2014/15 publicerade jag här på Biolog(g) sex inlägg (Om design och molekylära maskiner, Biologisk information – vad är det?, Information och funktion, Om evolutionära nyheter, Kan proteiner evolvera nya funktioner? (1), och Kan proteiner evolvera nya funktioner? (2)) som behandlade frågor som är centrala i diskussionen mellan vetenskap och kreationism/ ID. Det dröjde inte länge förrän min gamle trätobroder Göran Schmidt hörde av med ett antal repliker (här, här, här, här, och här). Det var väntat – Göran Schmidt är ordförande i den skapelsetroende föreningen Genesis, och han kände sig säkert manad att ingripa mot mina, som han menade, felaktiga påståenden. En långrandig, snårig och ganska förvirrad diskussion utbröt, och det var med viss lättnad jag sommaren 2015 erfor att han avslutade diskussionen.

Emellertid hade jag helt missat att Göran Schmidt redan i januari 2015 hade publicerat en sammanfattning av sina argument på sin hemsida. Artikeln är intressant; den exponerar tydligt flera av de centrala missuppfattningar och argumentationsfel som ID-projektet vilar på. Jag tänkte därför kommentera Göran Schmidts sammanfattande artikel för att visa på några av felaktigheterna. Den är indelad i tre avsnitt som jag tar i tur och ordning. Först ut är avsnittet ”Om design och molekylära maskiner”. Här handlar det om i vilken utsträckning man kan likna s.k. molekylära maskiner vid de maskiner vi är vana vid från vår vardag, och om värdet av analogibevis. Läs mer…

Kan proteiner evolvera nya funktioner? (2)

mars 6, 2015

Frågan om hur livsformer evolverar nya funktioner är central för evolutionsteorin. För att något sådant skall kunna ske måste proteiner tåla mutationer, och mutationerna måste också kunna leda till att nya funktioner uppkommer. I förra inlägget såg vi att detta är både möjligt och rimligt. Denna gång skall vi diskutera direkt evidens för att sådana här processer faktiskt äger rum. Läs mer…

Kan proteiner evolvera nya funktioner? (1)

februari 20, 2015

Livsprocesserna i en levande cell upprätthålls av tusentals proteiner – enzymer, strukturproteiner, receptorer, transkriptionsfaktorer och mycket annat. Om en evolution skall kunna äga rum förutsätter det att dessa proteiner kan förändra sina funktioner och också att nya funktioner kan uppkomma, något vi tog upp i förra inlägget. Men hur rimligt är nu detta? Helt omöjligt, svarar många skapelsetroende, proteiner är finavstämda mikromaskiner som går sönder när de muteras. Och en sekvens av aminosyror som kan bygga upp ett fungerande proteiner är så astronomiskt osannolik att proteinets blotta existens är ett bevis för en intelligent skapare.

Läs mer…

Om evolutionära nyheter

december 9, 2014

Ett argument man ofta får höra från skapelsetroende är att evolutionsteorin visserligen kan förklara hur olika typer av anpassningar uppkommer, men att den aldrig kan förklara uppkomsten av något ”nytt”. Men vad är det då som kan betraktas som ”nytt”? Det är det aldrig någon som berättar. Om man då kommer med något exempel på en evolutionär nyhet får man ändå veta att det här inte alls är något ”nytt”; olika skäl för den saken går alltid att konstruera i efterhand. Men om man nu skulle söka något principiellt underbyggt kriterium för att avgöra vad som skulle vara nytt eller inte, hur skulle det se ut?

Läs mer…

Metodologisk naturalism – sekulariseringens huvudverktyg?

november 7, 2014

Ola Hössjer, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, har publicerat en artikel i tidningen DAGEN, där han målar ut grunden för den moderna naturvetenskapen, den metodologiska naturalismen, som ett verktyg för sekularisering. Jag har tidigare skrivit om saken här på Biolog(g), så jag kunde inte låta bli att skicka in ett svar till tidningen. Så här skrev jag: Läs mer…

%d bloggare gillar detta: