Skip to content

Finkalibrerade naturkonstanter

mars 7, 2011

Detta är det nionde blogginlägget i en serie som granskar Anders Gärdeborns bok Intelligent Skapelsetro (XP Media, 2009).

Ett annat av de fem argument som Anders Gärdeborn levererar för att stödja intelligent design kallar han ”finkalibrerade naturkonstanter”. Han menar att världen är inrättad precis så att det passar oss, vilket skulle tyda på att en designer måste ligga bakom det hela. Man kommer att tänka på Dr. Pangloss (från Voltaires roman Candide), som påstår att försynen har skänkt människan en näsa för att vi skall kunna ha glasögonen på den. Men det skulle ju också kunna vara så att vi har tillverkat glasögonen efter näsan, eller att livet uppstått med, och fått anpassa sig till, de förhållanden som faktiskt råder i universum.

Först kan man fråga sig om universum verkligen är så ”livsvänligt” som Gärdeborn vill göra gällande. Om vi oskyddade exponerades för de förhållanden som råder i princip överallt i universum hade vi dött på någon sekund. I hela detta ofattbart gigantiska universum vi känner, är det bara på den lilla, lilla jordens yta vi har en chans att överleva. Men man kan ju förstås hävda att universum är livsvänligt just här. Anders Gärdeborn skriver på s. 134-135:

Universums beteende styrs av ett antal grundläggande naturkonstanter som till exempel ljusets hastighet, elektronens massa och elektronens laddning. Också storleken [av] naturens fyra fundamentala krafter – gravitationen, elektromagnetismen samt den starka och den svaga kärnkraften – styrs av naturkonstanter. Totalt finns ett tjugotal sådana grundläggande konstanter, och de påverkar universums beteende i stort och smått. …

Om någon av dessa krafter hade avvikit bara något lite från sitt nuvarande värde så skulle [atom]kärnorna eller stjärnorna inte kunnat existera. Någon eller något har kalibrerat universum med kirurgisk precision

Men varför det? Slutsatsen följer inte ur förutsättningarna. Vad är det som säger att stjärnorna måste existera? Hade naturkonstanterna varit annorlunda, hade världen förstås varit annorlunda, eventuellt så annorlunda att vare sig vi eller något annat liv hade existerat. Detta är trivialt. Men hur skulle denna trivialitet innebära att universum skulle vara ”kalibrerat” av ”någon”? Vi läser vidare på s. 136:

Därför är naturkonstanternas balans mycket svår att förklara med enbart naturliga orsaker och den är därför ett tungt vägande argument för att en intelligens ligger bakom

Varför skulle ”naturkonstanternas balans” behöva förklaras? Konstanterna har de värden de har, och de har sådana värden att vår existens är möjlig. Det måste de ju ha, annars hade vi inte kunnat existera. Det är svårt att se att denna självklarhet skulle vara ”svår att förklara” – hade vi existerat trots annorlunda naturkonstanter hade det däremot varit ett mirakel.

Den underliggande – och outtalade – förutsättningen för Gärdeborns argumentation är att vår existens i någon mening är nödvändig, att vi måste finnas. I så fall måste universum vara inrättat på ett sätt som gör vår existens möjlig, vilket skulle visa sig i att naturkonstanterna måste ha vissa värden, vilket i sin tur skulle tyda på att universum vore skapat för oss. Vi kan alltså bevisa att vi är avsedda om och endast om vi först utgår från att vi är avsedda. Ett cirkelbevis, om något. Om vi däremot inte utgår från att vi skulle vara avsedda är allt mycket trivialt och självklart.

Fällan ligger i att det är väldigt lätt att mer eller mindre medvetet utgå från att vår existens måste vara avsedd; det kan vara svårt att tänka sig att vi går omkring här på jorden bara av en lycklig (?) slump. Vår existens är ju så självklar. Tanken att universum hade klarat sig lika bra utan oss kan nog vara både främmande och skrämmande.

Kanske en liknelse kan hjälpa till att se tankefelet: skarpskytten från Texas är en usel skytt som ändå pratar vitt och brett om hur skicklig han är. Han väljer ut ett mål han omöjligen kan missa – en stor lada – och skjuter ett skott som slumpartat träffar någonstans. Så går han fram till ladväggen, målar en måltavla runt kulhålet, och hävdar sedan att han träffat mitt i prick.

Kulhålet sitter alltså någonstans i ladväggen – naturkonstanterna är som de är – och Anders Gärdeborn går fram och målar ringar runt hålet och säger att det är en träff, mitt i prick. Men måltavlan måste ju finnas på väggen innan kulan träffar, man kan inte komma i efterhand och tycka att kulan träffat rätt. Vad är det som säger att där faktiskt finns en måltavla, alltså att vissa naturkonstanter är mer ”rätt” än andra? Gärdeborn ger egentligen inga argument för detta; möjligen förefaller det så självklart att det inte går upp för honom att saken skulle behöva motiveras. Men det räcker inte att säga att vi inte hade existerat annars – vad är det som säger att vi måste existera?

***

Även om Gärdeborns resonemang nu inte leder någon vart, kan man ändå ställa sig frågan om varför världen ser ut just som den gör. Hade den kunnat vara annorlunda? Är det på något sätt konstigt att världen ser ut just som den gör? Det här är frågor som diskuteras bland astrofysiker. Det tycks nämligen som om naturkonstanterna hade kunnat vara annorlunda, även om det inte råder enighet om saken. Det verkar också som om bara ett litet antal av alla tänkbara universa skulle tillåta liv, även om det är omöjligt att vara helt säker på saken. Men om nu dessa spekulationer skulle visa sig vara välgrundade, skulle det faktiskt vara märkligt att vi befinner oss i ett universum som tillåter liv. En möjlig förklaring till detta (som Gärdeborn också nämner) kunde vara att det inte bara finns ett universum, utan ett stort antal universa med olika egenskaper 1.

Kan det alltså finnas hållbara argument för att hävda att vi faktiskt lever i ett osannolikt universum? Kanske det, under vissa omständigheter:

–  om man kunde visa att naturkonstanterna kunde varit helt annorlunda, och

–  om man kunde visa att bara en mycket liten bråkdel av alla dessa tänkbara naturkonstanter kunde leda till ett universum som tillåter liv, och

–  om man kunde visa att det bara kan finnas ett universum och inte en hel mängd universa;   hade vi haft ett argument. Men där är vi inte. Men om vi nu skulle komma dit, är det inte självklart att detta bevisar att det måste finnas en skapare – det kan finnas andra förklaringar, exempelvis naturlagar vi inte känner till idag.

***

Som ytterligare stöd för tanken att universum är skapat just för oss tar Anders Gärdeborn upp solljusets och jordatmosfärens egenskaper. På sidan 138 läser vi:

Vissa egenskaper hos ljus utgör också ett tungt indicium för att naturen är intelligent designad. …

Den del av spektrumet som vi kan uppfatta kan uppfatta med våra mänskliga ögon har våglängder från 4 tiomiljondels meter (blått ljus) till 7 tiomiljondels meter (rött ljus), vilket alltså utgör en försvinnande liten del av det totala spektrumet. Inom detta extremt smala intervall finner vi dock tre för livet helt avgörande processer:

  • Solen producerar sin mesta energi
  • Jordens atmosfär är som mest genomskinlig
  • Livets kemiska bindningar har sin mesta energi

Han fortsätter på sidan 139:

De [evolutionsbiologerna] kan dock aldrig använda det naturliga urvalet till att förklara varför jordatmosfären är mest genomskinlig i exakt samma våglängdsområde som solen producerar det mesta av sin energi. Till detta krävs något helt annat än darwinistiska principer. Till detta krävs intelligent design.

Det finns dock några saker som bör påpekas i sammanhanget:

–  Jordatmosfären är som mest genomsläpplig för radiovågor, inte ljusvågor, men solen utstrålar knappast radiovågor. Det finns också ett frekvensband i det infraröda området (kring 10 mikrometer) där atmosfären också är genomskinlig, men där solen inte ger ifrån sig särskilt mycket energi. Matchningen mellan solens strålning och atmosfärens genomsläpplighet är alltså inte så perfekt som man kan tro av Gärdeborns text.

–  Solen ger också ifrån sig en hel del ultraviolett ljus (UV) men det mesta blockeras av atmosfären. Det som kommer igenom ställer dock till problem för oss; vi kan inte se UV-ljus, men vi kan få hudcancer av det.

–  Solljus är inget absolut krav för liv. Det finns många livsformer som inte kräver ljus, och man tror att de första levande cellerna var av det slaget.

***

Argumentet att det är tydligt att universum är skapat för oss är inte särskilt övertygande. Att världen har de egenskaper som behövs för att vi skall kunna existera är en självklarhet – annars hade vi inte kunnat existera. Argumentet att vi skulle leva i ett extremt osannolikt universum är i och för sig intressant, även om man med dagens kunskap inte kommer någon vart med det. Gärdeborn hävdar vidare att världen är så perfekt anpassad just för oss att en designer är enda förklaringen. Det är dock svårt att se att den här anpassningen skulle vara så oförklarligt perfekt, som i fallet med solljuset. Vi fortsätter på det här temat i nästa inlägg.

Kommande inlägg: Människocentrerade egenskaper

Noter:

1) Den här diskussionen är så komplex att jag hänvisar den intresserade läsaren till Paul Davies bok The Goldilocks enigma.

Läs- och länktips:

En utmärkt populärvetenskaplig framställning av frågeställningen är:

Davis, P. (2007): The Goldilocks enigma. Penguin Books

Fysikern Victor Stenger har skrivit ett antal artiklar på temat, exempelvis:

Stenger, V.J. (1999): The Anthropic Coincidences: A Natural Explanation. The Skeptical Intelligencer,  3: 3

http://www.colorado.edu/philosophy/vstenger/Cosmo/anthro_skintel.html

Stenger, V.J. (1999): Anthropic Design: Does the Cosmos Show Evidence of Purpose? Skeptical Inquirer 23:4

http://www.colorado.edu/philosophy/vstenger/Cosmo/anthro.skinq.html

På TalkReason finns ett antal artiklar som diskuterar frågan om naturkonstanternas värden:

http://www.talkreason.org/index.cfm?category=15

Wikipedia har också en artikel med många referenser och länkar:

http://en.wikipedia.org/wiki/Anthropic_principle

10 kommentarer leave one →
  1. samuel permalink
    mars 9, 2011 2:41 e m

    ”Varför skulle ”naturkonstanternas balans” behöva förklaras?” frågar du.
    Tjaa, av ren mänsklig nyfikenhet! Det är intressant om en förklaring kunde hittas.

    Du skriver: ”Fällan ligger i att det är väldigt lätt att mer eller mindre medvetet utgå från att vår existens måste vara avsedd:”

    Vad är det för en fälla du menar? Man kan förundras över många saker, en av dessa är att tre viktiga fysikaliska sammanträffanden är uppfyllda så att liv på denna jord finns till och dessutom fullkomligt översvämmar jorden.
    Att vifta bort detta och ställa nya krav på hur det ”borde” eller ”kunde” vara är att göra ett filosofiskt ställningstagande.
    Om man inte förväntar sig hitta tecken på intelligens kommer man inte heller att hitta det. En mikroskopisk människa som levde på en oljemålad tavla skulle inte hitta tecken på konstnären såvida han inte först trodde att hans värld kunde vara avsedd till något ”större.”

    Hela resonemanget kring Guldlock är ju filosofisk. Man ställer sig likgiltig för varje tänkbart argument för design och menar att det bara handlar om lyckliga omständigheter.
    Om jag vänder på det hela och ställer mig på guldlockanhängarnas sida och gör ett annat resonamang.

    Låt säga att den första bemannade expeditionen till mars hittar en tretumsspik på markytan, tar hem spiken och fastställer att det faktiskt skulle kunna vara en spik. Detta blir allmänt känt och jag ställer mig kritisk till fyndet.
    Dels tycker jag det var dumt att man gick ut med nyheten till allmänheten, för det skapar knepiga frågor för mig som vetenskapsman, dels menar jag då att detta fynd inte betyder något och bara kanske kunde vara ett tecken på utomjordiskt liv. Jag skulle tycka att spiken hamnat där på grund av ”lyckliga” omständigheter och ha goda grunder för detta ställningstagande. Spiken hade mycket väl kunnat bli till av sig självt, låt säga att materialet till spiken fanns i marken runt fyndplatsen, kometer eller geologisk aktivitet kunde skapa spikens form osv. Utomjordningar med teknik som tog dem till Mars borde inte använda något så primitivt som en spik till något, osv. Om jag sedan blev pressad kunde jag bara säga att vi råkar leva i det universa där detta bara råkade hända av alla de oändligt många universa som kanske finns…. Du förstår nog vart jag vill komma.
    Usch vad långt det blev! Men jag har nog gjort min poäng på en enda kommentar. (hoppas jag)

  2. Bemp permalink
    mars 12, 2011 12:51 f m

    Men du klampar ju ned i samma fälla som bloggposten belyser. Du utgår från att förekomsten av något är avsett i samma stund betingelserna uppstod.

    Jag sitter och svarar på din kommentar på en trådlös dator som kommunicerar med det nätverk av anslutna datorer vi kallar Internet och gör mitt inlägg åtkomligt för dig och hela den uppkopplade menigheten. Fascinerande nog i perspektivet av människans tekniska landvinningar men rent otroligt först inför tanken på att den fysiska verkligheten SYFTADE till just detta. Men inget säger att den fysiska verkligheten har något syfte. Vad vi kan konstatera är att den möjligjort än det ena än det andra, men på vilket sätt kräver det ingripandet av en högre makt? Världen är beskaffad på ett visst sätt och det har möjliggjort oss, allt annat levande och det vi mäktar att frambringa. Men återigen, det finns inget i naturkonstanterna som kräver vår existens. Inget säger att planeten, naturlagarna och allt annat som hör till den här världens yttre förutsättningar har konstituerats för och strävat mot vår medverkan. Hade världen varit annorlunda beskaffad hade vi inte funnits men den hade inte varit mer ”feldesignad” för det.

    Hur sannolikt det sen är att ett universum ska uppstå kalibrerat för liv har som Erkell påtalar varken vetenskapen eller något mer religiöst präglat synsätt tillräckliga kunskaper om. Men det är ju en helt annan fråga. Vad vi kan kontatera är att ingen känd observation förutsätter en designer. Och så länge det är så gör vi bäst i att hålla designern utanför. Det är en hypotetisk företeelse som inte kan angripas vetenskapligt. Har du väl släppt in designern förbigår du vetenskapens naturalistiska principer, allt blir möjligt och inget kan förnekas (försök falsifiera gud). Tro på gud, men håll honom borta från vetenskapen.

    Ditt spikresonemang förstår jag inte. Vem skulle anse att spiken har hamnat där av ”lyckliga omständigheter”. Det vore väl rimligt att tro att någon som inte är vi har placerat den där. Vad tjänar det som en parallell till menar du? Har vi hittat spikar eller andra uppenbart ”designade” föremål i geologiska skikt som föregår människan eller vad?

    Tack för en bra blogg!

  3. samuel permalink
    mars 12, 2011 7:50 e m

    Bemp skrev: ” Men återigen, det finns inget i naturkonstanterna som kräver vår existens. Inget säger att planeten, naturlagarna och allt annat som hör till den här världens yttre förutsättningar har konstituerats för och strävat mot vår medverkan.”

    Tack för det! Vad jag förstår finns det guldlocksanhängare som vill tro just detta. Eller åtminstone lämnar den dörren öppen.
    Men det var inte så jag menade, för om man hittade något i naturkonstanterna som krävde vår existens så skulle det ju inte ge någonting, skulle det tala mot en skapare eller för, en skapare är ju per definition skild från sin skapelse rent fysiskt precis som konstnären är skild från sin tavla.

    Jag vet inte hur jag ska förklara.
    Ett exempel kan vara vad Bemp skrev: ”Vad vi kan konstatera är att ingen känd observation förutsätter en designer. Och så länge det är så gör vi bäst i att hålla designern utanför.”
    Den första meningen var vetenskaplig. Den andra var filosofisk.
    Rent filosofiskt materialistiskt så är ju vår existens svaret på att universum har de funktioner som behövs för oss att finnas till. Så utifrån synvinkeln från en filosofisk naturalistär det ett giltigt argument, men:
    Vad jag menar är att vi kan inte genom beskrivande vetenskap någonsin stöta på Skaparen såvida skaparen väljer att göra sig synlig, (en onaturlig händelse), därför blir det en fälla att i n t e ta med möjligheten av en utomvärldslig designer när man går vidare och vill ha svar på varför… osv. Sanningen med stort S kan vara något utanför den beskrivbara, vetenskapligt kontrollerade vetenskapen. ( Men, den måste ju självklart vara möjlig att försvara vetenskapligt – med givna premisser.)
    Så här sitter jag som Bibeltroende kreationist och ser tecken överallt på att Bibeln ger förklaringar som kan undersökas vetenskapligt, men på grund av min premiss, (att Bibeln är sann) stämplar ni det som pseudovetenskap och det kvittar hur bra det stämmer överens med Bibelns förklaringar.

    Angående spiken har jag resonerat som så att den symboliserar tecken på design och speciellt livet i sig som något den materialistiska naturalismen aldrig kommer att få något svar på genom beskrivande vetenskap och att man istället kan tro vad som helst, bara man slipper talet om skapad design utifrån. (utanför själva universum)

    Jag tror jag stannar här för denna gång, såvida ni inte uttryckligen vill fortsätta få input från en vanlig kreationist.

    • Lars Johan Erkell permalink
      mars 13, 2011 2:20 e m

      Samuel,
      Jag tycker det är kul att du faktiskt kommenterar här, och att du är intresserad av en dialog. Det är ju lite det som är avsikten med det här bloggandet. Sedan beklagar jag att jag ibland inte har möjlighet att svara inom rimlig tid. Som nu.

      Jag har ändå funderat på ditt spikexempel. Jag har sett liknande exempel framföras tidigare, alltså att man tar fram något exempel på en självklar men oförklarbar design. Problemet är att exemplen är så konstruerade; man har inte hittat något spik på mars eller gjort någon jämförbar upptäckt. Om vi ser på vad man faktiskt finner i naturen finns det – såvitt jag vet – oftast någon rimlig ”naturlig” förklaring. I vilket fall finns det ingenting som säger att en s.k. naturlig förklaring är utesluten.

      Du skriver att ”Sanningen med stort S kan vara något utanför den beskrivbara, vetenskapligt kontrollerade vetenskapen”. Jag håller med, och jag vill tillfoga att Sanningen måste ligga utanför vetenskapen. Även om vetenskapen en dag skulle komma fram till Sanningen kan vi inte veta att vi är där; det skulle kunna finnas ännu mer basala sanningar vi inte känner till. Så den som vill se spåren av design i naturen kan ju faktiskt ha rätt. Det går aldrig att bevisa att det inte skulle finnas en designer någonstans bakom kulisserna. Men den här bloggserien handlar om något annat, nämligen om kreationismen är ett bättre vetenskapligt alternativ än evolutionsteorin, som Anders Gärdeborn hävdar. Här säger jag tusen gånger nej. Grundproblemet är att designhypoteser inte är prövbara, och därför vetenskapligt oanvändbara. Det var också det Bemp var inne på i sin kommentar, att om vi inte vet något om en designer, är det bäst att hålla designern utanför – det är en fråga om vetenskaplig metod.

      Men även om jag är öppen för att det skulle kunna finnas en skapare, kan jag inte acceptera din premiss att Bibeln skulle vara sann. I vetenskapligt tänkande kan man inte utgå från att någonting är sant; allting är öppet för revision. Och jag tycker inte det verkar som om Bibeln skulle vara sann i naturvetenskaplig mening, i alla fall inte som Gärdeborn tolkar den.

  4. Anders Gärdeborn permalink
    april 1, 2011 8:21 e m

    Det är jag som är författare till ”Intelligent skapelsetro” som Lars Johan Erkell kritiserar.

    Jag gillar parallellen med måltavlan på ladan. Trovärdigheten i mitt argument hänger på att det finns en tavla, att den är liten och att det inte finns miljarder skyttar och miljarder tavlor. Dessa tre villkor formulerar också LJE senare fast i annan form.

    * Det finns en tavla. Intelligent liv kan inte uppkomma i ett universum med en godtycklig kombination naturkonstanter. Det är i denna mening som vissa naturkonstanter är mer ”rätt” än andra. (LJE ställer senare kravet att naturkonstanterna måste kunnat ha haft olika världen, vilket är irrelevant. Även om värdena är ”tvingade” av någon grundläggande naturlag, finns inget som säger att denna nödvändiga uppsättning värden skulle vara livsbefrämjande.)

    * Tavlan är otroligt liten. Inom astronomin brottas man med ”finkalibreringsproblem” i 120:e decimalen. Gäller mörka energin.

    * Fler skyttar och tavlor motsvarar naturligtvis tanken på ett multiversum. Jag har två invändningar mot detta. 1. Många är villiga att ta till en icke-observerbar storhet som inte är tillgänglig för empirisk vetenskap (multiversum) för att slippa en annan (intelligens). 2. Om vi lever i ett multiversum räcker det att konstanterna är tillräckligt bra för liv, men de verkar vara optimalt bra för liv.

    • Lars Johan Erkell permalink
      april 10, 2011 5:35 e m

      Anders,
      Jag tror vi är överens om att ett antal villkor måste vara uppfyllda för att argumentet skall vara giltigt. Jag menar att villkoren inte är uppfyllda:

      * När du säger att det finns en tavla, utgår du från att intelligent liv är målet. Men hur kan du veta det? Det var ju noga taget det som skulle bevisas. Är det bara vi som betyder något i hela detta enorma universum?

      * Jag undrar om någon idag kan säga något säkert om hur stor tavlan skulle vara – det kunde ju exempelvis finnas typer av liv vi inte kan föreställa oss.

      * 1. Jag tror inte man uppfunnit multiversumteorin för att ”slippa” en ID-förklaring, som ju inte är en användbar naturvetenskaplig förklaring. Vad jag tror mig ha förstått är att det finns fysikaliskt sunda hypoteser bakom teorin. Men det här får gärna någon fysiker reda ut för mig. 2. Varför skulle ”optimalt bra” konstanter tala emot multiversumteorin? Och hur vet du att konstanterna är optimalt bra? Vad vi kan se är vi ensamma i universum – med andra konstanter kanske det hade kryllat av liv även på andra planeter.

      • Anders Gärdeborn permalink
        april 10, 2011 9:07 e m

        * Ja, min måltavla är det mänskliga livet. Vetenskapligt uttryckt är detta min hypotes. Jag testar den mot naturen och får empirisk evidens i naturkonstanternas exakthet. (Att sedan hypotesen är hämtad från Bibeln kan väl inte göra saken sämre!)

        * Vi kan veta att tavlan är mycket liten. Detta eftersom det inte bara är biologiska förutsättningar som ska vara uppfyllda, utan också förutsättningar för atomer och stjärnor mm. Strängt taget är konstanternas balans en förutsättning för universum i sig, eftersom en gnutta förändring i massinnehåll eller expansionshastighet skulle blåsa isär, eller suga ihop, universum på ett ögonblick.

        * Det finns många fler ”tillräckligt bra” universa än ”optimalt bra”. Om naturkonstanternas exakthet är ett resultat av antropiska principen är det alltså mycket mer sannolikt att vi lever i ett ”tillräckligt bra” universum. Om jag kommer ihåg rätt tar Paul Davies upp detta i ”the Goldilocks Enigma”, som du refererar till på annat ställe.

      • Lars Johan Erkell permalink
        juni 16, 2011 6:35 e m

        Anders, du skriver att ”Vi kan veta att tavlan är mycket liten”, men i mitt inlägg argumenterar jag för att vi inte kan veta om det är så, med mindre än att tre villkor är uppfyllda. De två första diskuterar du inte alls, och vad gäller det tredje menar du att eftersom vi lever i ett universum som verkar optimalt bra för liv, skulle detta visa att vi inte lever i ett multiversum. Två frågor: 1) hur vet du att detta universum är optimalt bra för liv (har redan frågat detta i den förra kommentaren), och 2) varför skulle ett ”optimalt” universum vara oförenligt med multiversumsteorin? Hur mycket sannolikare är ett ”tillräckligt bra” universum än ett ”optimalt bra” dito, och varför?

        Jag kan inte se annat än att du står kvar på ruta ett i den här diskussionen. Hela debatten grundar sig på spekulationer och ingenting annat. Jag har ärligt talat svårt för att finna den särskilt intressant – debatten saknar helt substans.

      • Anders Gärdeborn permalink
        juni 19, 2011 5:35 e m

        Debatten må vara ointressant för dig, men många andra forskare finner den djupt engagerande. Många verkar också vara överens om att konstanterna är finkalibrerade för liv, men man är oense om orsaken. Multiversumlösningen är att tillåta en verklighet som man inte kan observera för att ”slippa” en annan verklighet man inte kan observera – en intelligent upphovsman. Och då har man inte vunnit någonting vetenskapligt sett.

      • Lars Johan Erkell permalink
        juni 21, 2011 9:47 f m

        Anders, det är självklart så att frågan om naturkonstanternas ursprung är av oerhörd vikt för fysiker och kosmologer, men det är inte den debatten vi för. Vi diskuterar om konstanterna är finkalibrerade för liv, eller om livet är finkalibrerat för konstanterna. Ditt resonemang att konstanterna skulle vara finkalibrerade för liv grundar sig på spekulationer, medan min tanke att livet är anpassat till konstanterna är en logisk nödvändighet. Vi kan inte avgöra den här diskussionen innan fysikerna avgjort om konstanterna verkligen kunde ha andra världen (om det finns en måltavla), och i så fall inom vilka gränser de kunde ligga (hur stor måltavlan är). Innan dess spekulerar vi bara, och det är därför jag finner diskussionen ganska ointressant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: