Människocentrerade egenskaper
Detta är det tionde inlägget i en serie som granskar Anders Gärdeborns bok Intelligent Skapelsetro (XP Media, 2009).
I förra inlägget diskuterade vi tanken att universum och fysikens lagar skulle vara så perfekt anpassade efter människans behov att det skulle tyda på en bakomliggande design med människan i åtanke. Men, menar Anders Gärdeborn, även den levande världen är tydligt inrättad för människans bästa (sid. 125):
En banan är det perfekta matpaketet för människan. Den innehåller rätt mängd mat för ett mellanmål. Den är näringsrik med sitt innehåll av kolhydrater, vitaminer och fibrer. Konsistensen är optimal eftersom bananen är mjuk nog att bita i och hård nog för att inte falla ihop då man greppar den eller biter i den. Förpackningen, skalet, ger både ett skyddande emballage och är enkelt att avlägsna utan andra verktyg än den mänskliga handen. Färgen är en god indikator på hur pass fräsch bananen är. Och sist men inte minst, bananens böjda form gör att vi kan hålla handen under munnen då vi äter, istället för framför. Bananen har således en i många avseenden optimal design för att passa människan
Om nu bananen har en ”optimal design för att passa människan” kan det bero på att den är en produkt av mänsklig växtförädling 1. Den vilda bananen är däremot liten, full av hårda kärnor och inte alls särskilt aptitlig.
Det är lite svårt att förstå att Gärdeborn tar upp just det här exemplet eftersom det har blivit så utskrattat 2.
***
Samma perfekta ändamålsenlighet som Gärdeborn finner i bananen ser han också hos husdjuren (sid. 125 – 127):
Även inom djurriket finns gott om exempel på design som är gjord med människans behov i fokus. Ser vi på husdjuren finns det ett djur för de flesta av våra behov. Kon är gjord för att producera näringsrik mjölk, en slutsats vi kan dra från det faktum att det finns många djur som ger mjölk men i obetydliga mängder jämfört med kossan
Visst är kon ”gjord för att producera näringsrik mjölk”, men den gör mjölk för sina kalvar, inte för oss. Majoriteten av de vuxna människor som lever på jorden idag är laktosintoleranta och tål inte mjölk. I äldre tider var detta ännu vanligare. Det är mutationer i laktasgenen som gör att framför allt afrikaner och européer kan dricka mjölk. Dessa mutationer gjorde att även vuxna människor kan tillgodogöra sig mjölk, varför de efter hand spred sig över världen 3. Det faktum att dagens kor kan leverera så kolossala mängder mjölk beror helt på modern djuravel och modern djurhållning. I det gamla bondesamhället producerade korna kanske 5 % av vad de gör idag, och det var inte säkert att man kunde få mjölk under vintern.
Fåret är gjort för att ge ull. Dess hår växer fort till skillnad mot tusentals andra pälsklädda djur som aldrig behöver klippas. Ull har också en extremt hög isolering per viktsenhet, vilket gör det idealiskt till kläder. Det isolerar mot kyla på vintern och mot värme på sommaren och behåller dessutom värmen då det är vått. Det är vitt som gör det lätt att färga!
En alternativ förklaring till fårullens förträfflighet kunde vara att fåret självt behöver en funktionell päls. Att dess ull växer så fort är ett resultat av årtusendens fåravel. Tamfårets närmaste släkting, det vilda mufflonfåret (som är så nära släkt att det kan korsa sig med tamfåret) har en ”normal” päls.
Hästen är optimerad för transport. Den är bekväm att sitta och färdas på. Den är hög nog att kunna bära en person och låg nog att relativt lätt ta sig av och på. Och dess smäckra kropp och starka ben gör den god för relativt höga hastigheter som kombinerat med stor uthållighet gör det till det perfekta, naturliga transportmedlet
Under tidernas lopp har oräkneliga människor dödats eller skadats av en hästspark eller av att ha kastats från hästryggen. Det finns en orsak till att dagens ryttare bär hjälm och skyddsväst – ridning är en av de farligaste sporter som finns.
Hönan är gjord för att producera näringsrika ägg med snabb produktion, lämplig förpackning och kokmöjlighet
Som fallet var med kon, är det avel och djurhållning som gör att hönan idag åstadkommer ”ägg med snabb produktion” året runt. I äldre tid fick man betydligt färre ägg, och det var inte säkert att man fick ägg på vintern. Då fick man vackert vänta tills våren kom – det är därför vi äter ägg till påsk. Krokodilägg har förresten också ”lämplig förpackning och kokmöjlighet”; är de skapade för oss också?
Dessa djur är alltså inte ”lagom” bra på allting, utan de är optimerade inom sina respektive områden för människans behov
Det är inte helt klart vad Gärdeborn menar med ”optimerade”, men det är fullständigt klart att husdjuren kunnat vara betydligt bättre anpassade för människans behov, i alla fall innan modern avel och djurhållning kom in i bilden. Man skulle nog kunna säga att de är ”lagom” bra.
***
Det finns också andra djur än husdjuren som lever nära människan. Huvudlusen (Pediculus humanus capitis) lever bara på människor och borde väl ur ID-perspektiv vara skapad för oss? Men vilken nytta har vi av lusen? Samma fråga kan man ställa om andra parasiter och sjukdomsalstrare vi plågas av. ID-gurun Michael Behe (som Gärdeborn stödjer sig på i fallet icke-reducerbar komplexitet) skriver på sidan 237 i sin bok The Edge of Evolution följande:
Malaria was intentionally designed. The molecular machinery with which the parasite invades red blood cells is an exquisitely purposeful arrangement of parts. (…) What sort of designer is that? What sort of ”fine-tuning” leads to untold human misery? To countless mothers mourning countless children? Did a hateful, malign being make intelligent life in order to torture it? One who relishes cries of pain? Maybe. Maybe not.
***
Det här håller inte. Om man vill se djur och växter som perfekt anpassade för våra behov måste man skönmåla verkligheten till självbedrägeriets gräns. Och man har ingen rätt att bortse från parasiter och sjukdomar när man diskuterar naturens ”människocentrerade egenskaper”.
Kommande inlägg: Skönhet
Noter:
1) De Langhe, E., et al. (2010): Did backcrossing contribute to the origin of hybrid edible bananas? Annals of Botany 106:6, 849-857.
http://aob.oxfordjournals.org/content/early/2010/09/20/aob.mcq187.full.pdf
2) Ray ”Banana Man” Comforts bananvideo har orsakat mycket munterhet och har blivit en klassiker:
http://www.youtube.com/watch?v=2z-OLG0KyR4&NR=1
3) Tishkoff. S.A., et al. (2007): Convergent adaptation of human lactase persistence in Africa and Europe. Nature Genetics 39:1, 31-40
Biolog(g) 
Det är jag som är författare till ”Intelligent skapelsetro” som Lars Johan Erkell kritiserar.
LJE kontrar mina exempel på ändamålsenlighet med ett antal exempel på motsatsen. Jag förnekar inte dessa och läser man hela min bok finns också en förklaring – vi lever inte längre i den mycket goda värld som Gud skapade. Summa summarum fortsätter jag dock att förundras över den ändamålsenlighet som finns, för människan och för djur/växter sinsemellan. Det ska också sägas att jag själv kallar detta argument för ”mjukt” i min bok (sid 123).
Anders,
jag förundras också över den ändamålsenlighet som finns i naturen, men jag är egentligen inte förvånad. Enligt evolutionsteorin skall vi vänta oss ändamålsenlighet. Det var just detta som en gång gjorde evolutionsteorin så förargelseväckande, eftersom den därmed punkterade det teleologiska gudsbeviset, som – kort uttryckt – bevisade Gud med naturens ändamålsenlighet.
Ditt argument var att naturen innehåller för mycket ändamålsenlighet, så mycket att evolutionsteorin inte skulle kunna förklara det. Argumentet håller inte, och jag får intrycket att du nu backar från det, även om du hänvisar till syndafallet.
Såvitt jag kan erinra mig har jag aldrig sagt att naturen har ”för mycket” ändamålsenlighet. Däremot människoinriktad ändamålsenlighet. Denna kan inte förklaras evolutionistiskt eftersom den inte har något värde för innehavaren, utan för människan.
Syndafallet är inte att ”backa” (fast det var kanske inte så du menade heller?). Min bibliska världsåskådning är i stort komplett motsatt den evolutionistiska. Därför kan jag inte välja ut en enstaka komponent i den och få den att fungera. Den är icke-reducerbart komplex om man så vill ;). Vi lever i en värld som är full av tecken på design och intelligens, men inte längre nödvändigtvis fulländad. Men även en rostig bil uppvisar tecken på en intelligent skapelse.
Nu har jag inte läst alla inlägg i serien ännu men det som jag tycker är uppenbart såhär långt är att Anders Gärdeborn inte gör mycket mer än att presentera en översatt version av kreationism som den såg ut i USA för ungefär fem år sedan.
Det som det här specifika blogginlägget ger exempel på är den monumentalt egocentrerade och kunskapsberövade syn på vårt universum, vår värld och oss själva som är typisk för kreationister.
Det finns, uppskattningsvis, 200-400 miljarder, jag upprepar, miljarder stjärnor bara i vår galax. Det finns, uppskattningsvis, 170 miljarder, jag upprepar, miljarder galaxer i det observera universum som vi kan studera med de instrument som vi har i dag. Att då tro att allt detta finns till för att vi, i egenskap av skapelsens krona, ska kunna bli till är så spektakulärt inkrökt att jag, faktiskt, har svårt att finna ord för det.
Att sedan skriva en bok där det blir uppenbart att författaren inte ens har grepp om så grundläggande mänsklig påverkan som djuravel och växtförädling men ändå anser sig kunna argumentera för en skapare eller designer blir, tyvärr, bara skrattretande.