Skip to content

Människans evolution (2)

maj 30, 2011

Detta är det 31:a inlägget i en serie som granskar Anders Gärdeborns bok Intelligent Skapelsetro (XP Media, 2009).

Vår bild av människans utveckling kommer i stor utsträckning från fossilfynd, något vi tog upp i förra inlägget. Emellertid behövs inga fossilfynd för att vi skall förstå att vi härstammar från primater. Detta ser man dels av de stora anatomiska likheterna mellan människor och apor, och också av de stora genetiska likheter som finns.

Från ett kreationistiskt perspektiv kan man förklara genetiska likheter mellan oss människor och apor med att de anatomiska likheterna helt enkelt återspeglas i genomet. Samma ritning för samma struktur, så att säga. Vad som är svårare att förklara är att det finns gott om mutationer som är identiska hos människor och apor, och att många av dessa mutationer ligger i delar av genomet som inte tycks ha någon funktion. Eftersom mutationer så vitt vi vet är slumpartade måste detta tyda på att vi ärvt dem från en gemensam stamform.

I likhet med många apor behöver vi människor få C-vitamin med kosten, detta till skillnad från de flesta andra fyrfotadjur som kan syntetisera det själva. Ett annat djur som inte heller kan syntetisera C-vitamin, är marsvinet. I båda fallen beror detta på att enzymet gulonolaktonoxidas (GULO, sista steget i syntesen av C-vitamin) muterats så att det inte längre fungerar. Genen som kodar för GULO består av 12 separata segment, s.k. exoner. Hos marsvinet fattas exon 5, och exon 6 är delvis borta. Hos människor, liksom hos schimpanser och makaker, saknas dock exon 1, 2, 3, 5, 6, 8 och 11 1. Detta talar starkt för att GULO-genen hos primater respektive marsvin skadats vid olika tillfällen. Det talar också starkt för att vi är släkt med andra primater, eftersom det är ytterst osannolikt att precis samma fel skulle uppstå vid flera tillfällen, oberoende av varandra. Anders Gärdeborn förklarar emellertid på sidan 76 att GULO-genen hos marsvin är deaktiverad på ett liknande sätt som hos människan, och att argumentet därför inte håller. Emellertid bygger Gärdeborns invändning på ett misstag, så argumentet håller utmärkt 2.

GULO-genen är ett exempel på en pseudogen, en skadad gen som inte längre fungerar. Vi har c:a 20.000 pseudogener av olika slag i vårt genom. Det finns exempel på att pseudogener har fått en sekundär funktion, men det helt övervägande flertalet är ”döda” gener. Det innebär att mutationer som uppstår i pseudogener inte kommer att selekteras bort, utan kommer att ligga kvar som ett slags fingeravtryck i genomet.

Förutom pseudogener finns det stora mängder parasitärt DNA i genomet. En del av detta (ungefär 9 % av genomet) består av retrovirus, alltså virus-DNA som kan kopiera in sig till olika platser i genomet. En del av dessa bildar då och då nya kopior som man kan identifiera genom de mutationer de samlat på sig. Exempelvis har människan ett antal olika varianter av retroviruset HERV-K i sitt genom, men man hittar åtskilliga av just dessa varianter även hos apor. Det finns ett mönster här; ju närmare släkt vi är (enligt gängse systematik), ju fler virusvarianter har vi gemensamt 3.

Konsensusfylogeni med olika kopior av retroviruset HERV-K inritade. Data från Lebedev, Y.B. et al. (2000) (http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378111900000627)

Det här mönstret är svårt att förklara på annat sätt än att vi har ett gemensamt ursprung, och att olika varianter av HERV-K har kopierats in i genomet efter hand.

En annan typ av parasitärt DNA är retrotransposoner, som integrerar sig på samma sätt som retrovirus och som man kan följa på samma sätt. Ett stamträd som istället bygger på typer av retrotransposoner som kallas LINEs och SINEs blir identiskt med det i bilden ovan 4. En studie av s.k. Alu-element ger även den samma resultat 5. Det finns åtskilliga andra molekylärgenetiska undersökningar som också visar på att människor och apor har ett gemensamt ursprung 6.

***

Detta är naturligtvis oerhört besvärande för Anders Gärdeborn, som på sidan 75-76 gör vad han kan för att komma ur klämman. Han har tre invändningar. Den första är att vi inte kan utgå från att pseudogener verkligen saknar funktion, och han hänvisar till resultat som tyder på att allt s.k. skräp-DNA skulle ha en funktion. Om det skulle visa sig att pseudogenerna verkligen har funktioner skulle de kunna ”vara skapade lika för likartade behov”. Som vi emellertid såg tidigare har det visat sig att spekulationerna att den allra största delen av cellens DNA skulle ha hittills okända funktioner grundade sig på felaktiga metoder 7. Den kunskap vi har idag säger att pseudogenerna (med ett fåtal undantag) verkligen saknar funktion.

Gärdeborns andra invändning är att ”Det finns gott om gemensamma tryckfel som inte kan förklaras med ett gemensamt ursprung, vilket betyder att de måste kunna uppstå oberoende av varandra”. Som exempel tar han GULO-genen, men som vi såg ovan håller inte det argumentet. Sedan ger han inga andra exempel, trots att det skulle finnas gott om dem. Själv är jag inte medveten om att det skulle finnas några exempel på identiska ”tryckfel” som uppkommit oberoende av varandra i olika arter.

Den tredje invändningen är att det alltid skulle gå att gräva fram likheter:

Om det finns så många frihetsgrader vid jämförelsen att likhet alltid går att bevisa så saknar det hela bevisvärde. Båda grupperna har många kopior av pseudogenerna och kanske är det så att det alltid går att finna ett par som alltid matchar varandra, oavsett om de har samma ursprung eller inte?

Var skulle dessa ”frihetsgrader” finnas? När man i den ovan citerade studien jämförde kopior av pseudogener jämförde man kopior som låg på motsvarande plats i genomet, inte vilka pseudogener som helst 3. Gärdeborn insinuerar här att forskare väljer ut resultat som ”stämmer” och förtiger andra. Enligt min erfarenhet fungerar inte forskning på det sättet.

***

I Gärdeborns bok betonas gång efter annan att ”evolutionisterna” leds in på fel väg av sina förutfattade meningar. Och visst är det så att vi styrs av vår förförståelse, det är det knappast någon som förnekar. Så vad händer då om vi istället tar på oss ”skapelsetroende glasögon” och utgår från att människor och apor är helt olika och inte har något gemensamt ursprung? Eftersom frågan är så brännande finns det många kreationister som studerat den – och vad har man då kommit fram till? Vi kan börja med att se hur man har tolkat sex bekanta fossilfynd, alltså om man har klassat dem som apa eller människa:

Tabell 1. Data från TalkOrigins: Fossil hominids, the evidence for human evolution (http://www.talkorigins.org/faqs/homs/compare.html)

Cuozzo klassar alla fynden som apor, Line klassar däremot alla som människor. Sedan finns det gott om uppfattningar däremellan – oenigheten är fullständig. Emellertid finns det också en del skrivet om vilka homininer som borde klassas som apor resp. människor. Hur ser det ut då?

Tabell 2. Data från Answers Research Journal 3 (2010), 71-90 (http://www.answersingenesis.org/articles/arj/v3/n1/hominid-baraminology) och Genesisnet (http://www.genesisnet.info/index.php?News=149&Sprache=de)

Inte heller här finns något som liknar samsyn. Om nu inte kreationisterna själva kan skilja en apa från en människa, vem skall då kunna göra det? Den givna slutsatsen är att det inte finns någon absolut skillnad utan en glidande övergång, precis så som Darwin en gång förutsade.

Kommande inlägg: Kreationismen och vetenskapen

Noter:

1) Lachapalle, M.Y., Drouin, G. (2010): Inactivation dates of the human and guinea pig vitamin C genes. Genetica, 139, 199-207

http://www.springerlink.com/content/w65v95ut635p682k/

2) Ian Musgrave har på bloggen Panda´s Thumb påpekat att det varit ett misstag att använda råttans GULO-gen som referens, eftersom den i ett flertal positioner skiljer sig från andra däggdjur.

3) Lebedev, Y.B. et al. (2000): Differences in HERV-K LTR insertions in orthologous loci of humans and great apes. Gene 247, 365-277

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378111900000627

4) Konkel, M.K. et al. (2010): LINEs and SINEs of primate evolution. Evolutionary Anthropology 19, 236-249

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/evan.20283/abstract

5) Salem, A-H. et al. (2003): Alu elements and hominid phylogenetics. Proc. Nat. Acad. Sci. USA, 100, 12787-12791

http://www.pnas.org/content/100/22/12787.full.pdf

6) Max, E.E. (2003): Plagiarized errors and molecular genetics. TalkOrigins

7) van Bakel, H. et al. (2010): Most “Dark Matter” Transcripts Are Associated With Known Genes. PLoS Biology, 8, e1000371

http://www.plosbiology.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pbio.1000371

Läs- och länktips

En både lättläst och vackert illustrerad bok som livligt kan rekommenderas är:

Zimmer, C. (2005): Smithsonian Intimate Guide to Human Origins. Smithsonian Books

TalkOrigins har en faktaspäckad sida om fossila homininer:

http://www.talkorigins.org/faqs/homs/

Wikipedia har en sida med många referenser och länkar:

http://en.wikipedia.org/wiki/Human_evolution

9 kommentarer leave one →
  1. Anders Gärdeborn permalink
    juni 6, 2011 5:15 e m

    Erkells resonemang bygger på två antaganden:

    * De delar av genomet som studeras saknar funktion. (Annars skulle en design utifrån ett gemensamt behov kunna förklara likheterna.)

    * De studerade mutationerna är slumpmässiga. (Annars kan mutationer vara en del av det ”program” Designern använder för organismernas anpassning till olika miljöer.)

    Jag ber läsaren notera att PRECIS på dessa två punkter är Erkell mycket försiktig. Han skriver (versalerna är mina):

    ”Vad som är svårare att förklara är att det finns gott om mutationer som är identiska hos människor och apor, och att många av dessa mutationer ligger i delar av genomet som inte TYCKS ha någon funktion. Eftersom mutationer SÅ VITT VI VET är slumpartade måste detta tyda på att vi ärvt dem från en gemensam stamform.

    • janolof permalink
      juni 7, 2011 8:54 f m

      Ja, det är så man formulerar sig när man söker bygga sin världsbild på vetenskapliga belägg. Tvärsäkerhet tillhör de som har en religiös agenda.

    • Lars Johan Erkell permalink
      juni 7, 2011 8:10 e m

      Anders, jag vet inte om jag är extra försiktig just här – jag utgår från den bästa kunskap vi har idag, det är så man brukar göra. Men som janolof redan påpekat kan man aldrig vara tvärsäker i vetenskapens värld. Vill man argumentera för att jag har fel måste man först demonstrera funktion och/eller visa att mutationerna inte är slumpartade. Det duger inte att påpeka att det finns en osäkerhet; den finns alltid.

      • Anders Gärdeborn permalink
        juni 7, 2011 9:08 e m

        Oj, nu blev det motsägelefullt.

        Jag håller naturligtvis med om att man inte kan vara tvärsäker i vetenskapens värld, men menar samtidigt att evolutionister diskvalificerat sig från den ödmjukheten för länge sedan. Inget betraktas väl som mer tvärsäkert än evolution?!

        Ibland undrar jag vem av oss som är mest religiös, egentligen. Och bespara mig motargument om ”evidensbasering” och ”samlad kunskap”. Det är ju precis detta vi har diskuterat på detta forum, och ur mitt perspektiv är det evolutionister som är dogmatikerna. I frågan ”hur” evolution är ni tentativa och ödmjuka men definitivt inte i frågan ”om” evolution.

      • Lars Johan Erkell permalink
        juni 9, 2011 10:15 f m

        Anders, det finns åtminstone två möjliga förklaringar till att vi håller så hårt på evolutionsteorin. Den första skulle vara att all evidens faktiskt talar för den, och att den i stora stycken förmodligen är korrekt. Du argumenterar konsekvent mot detta med – som jag tycker – mycket svaga argument. Det är väl också därför du är allergisk mot begrepp som ”evidensbasering” och ”samlad kunskap”.

        Den andra förklaringen skulle istället vara att det finns en sorts världsomspännande ”religiös” konspiration för att till varje pris lansera evolutionsteorin, trots att den är felaktig i grunden. Du verkar vara för det här alternativet. Som jag tog upp i det 32:a och sista inlägget (och som Tony O utvidgade i kommentarerna) är det svårt att begripa vad som skulle driva hundratusentals professionella forskare att arbeta efter teorier som är så vansinniga att vetenskapliga amatörer direkt kan se det. En konspiration i den här skalan skulle vara omöjlig att hålla hemlig – vilka är motiven?

      • Anders Gärdeborn permalink
        juni 12, 2011 5:28 e m

        Du menar alltså att vetenskapen ska rätta sig efter majoriteten? Det är visserligen demokratiskt och bra, men knappast vetenskapligt. Majoriteten har haft fel förut, hur säker man än varit på sin sak.

        Jag ligger närmast din andra ”förklaring”, men jag skulle inte kalla det ”konspiration”. Detta ord förutsätter en medveten komplott, vilket jag inte tror ligger bakom evolutionslärans popularitet. Jag tror mer det handlar om en mänsklig svaghet att välja minsta motståndets väg, en rädsla för att sticka ut och en ovilja mot att gå emot den gällande världsåskådningen. Många av vetenskapens föregångare har från början ansetts som knäppgökar av etablissemanget, en risk inte många vågar ta. På medeltiden var det katolska kyrkan som stod för ”vetenskapen” (mest hämtad från Aristoteles) och då kunde man bli dödad om man hade avvikande syn (sägs det i alla fall). Idag riskerar nog ingen sitt liv, men väl sin status, sin karriär och sin inkomstmöjlighet.

        Evolutionslärans popularitet ligger inte i att det är den BÄSTA vetenskapliga förklaringen, utan i att det är den ENDA naturalistiska förklaringen. Jag påstår därför att det inte är av passion till vetenskap som evolutionsläran är så accepterad, utan av hänförelse till naturalism.

        Du frågar varför ”hundratusentals professionella forskare” är evolutionister. Jag svarar: det naturliga urvalet. Om man inte är evolutionist kan man inte bli forskare. Dessutom anar jag en tautologi i ditt sätt att använda begreppet ”professionell forskare”. Det är väl inte så att professionaliteten avgörs av om man är evolutionist eller kreationist?

      • Lars Johan Erkell permalink
        juni 13, 2011 10:34 e m

        Visst kan majoriteten ha fel, men vad det handlar om här är att om i princip alla världens forskare arbetar efter en viss teori, har de förmodligen goda skäl att göra så. Det är ingenting man kan vifta bort utan att ha mycket goda argument..
        Jag kan ge dig rätt i att det alltid finns en risk i att sticka av för mycket i olika sammanhang, men i den vetenskapliga världen finns det en stor nyfikenhet på udda idéer. Det är inte alls sagt att man riskerar ”sin status, sin karriär och sin inkomstmöjlighet”; många skakar på huvudet åt Lynn Margulis och Simon Conway Morris (för att ta två namn som råkar falla mig in) men vad jag vet har de inte behövt frukta för sina jobb.
        Du skriver att ”Om man inte är evolutionist kan man inte bli forskare”. Det stämmer inte. Jag känner till ett flertal exempel på kreationister som gått igenom en forskarutbildning och avlagt doktorsexamen. Du gör samma misstag jag tog upp i det andra inlägget (”Evolutionism” och ”naturalism”) när du blandar ihop metodologisk naturalism med ”evolutionism” och ”naturalism” som någon sorts anti-religiösa ideologier. Den ”naturalism” du talar om är en nidbild av vetenskap. Vetenskapen ser inte religionen, men förbjuder den inte heller.

      • MrArboc permalink
        juni 13, 2011 11:55 f m

        Anders: Nu är ju inte skapelsetron/kreationisten den underdog som du vill få den att framstå som. Tvärtom var det den allenarådande ”sanningen” under många hundra år i vår del av världen, och precis som du säger så påstås det att man kunde bli dödad om man inte höll sig till denna sanning.

        Trots kyrkans informationsmonopol kunde alltså den riktiga vetenskapen slå igenom, även om det tyvärr dröjde onödigt länge.

        Så ta av dig offer-rocken – den passar dig inte!

Trackbacks

  1. Granskning av ”Intelligent skapelsetro” | Evolutionsteori.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: