Skip to content

Antarktis 2011 resedagbok del 8

december 5, 2011


Forskningen på Antarktiska jättegråsuggor

Giant Antarctic Isopod (Glyptonotus antarcticus)

EKG-elektroder på plats under skalet

EKG-elektroder på plats under skalet

Nu är forskningen avslutad och här kommer en beskrivning av vad vi gjort under de fem veckor vi varit på Antarktis. Det tog nästan 10 dagar innan vi kunde komma ut på isen och fånga fisk. Under tiden satte vi upp utrustningen nere i akvariesystemet och pratade med basens yrkesdykare. De var hjälpsamma och ville gärna samla in jättegråsuggor när de dök viket gjorde att vi kunde få in tillräckliga mängder för ett av delprojekten. I denna delen av beskrivningen av vår forskning fokuserar vi på jättegråsuggorna.

Glyptonotus antarcticus

Forskningen vi gör på jättegråsuggorna handlar om klimateffekter. Vi testar hur de tål uppvärming och havsförsurning, d v s ökad koldioxidhalt i vattnet. Under tre veckor har de levt i akvarier med en av fyra behandlingar: normala förhållanden (-1,4° C), Värme (4° C), havsförsurning (-1,4° C och hög koldioxidhalt) samt kombinationen av värme och kolodioxid (4° C och hög koldioxidhalt). Efter denna acklimeringsperiod har vi mätt deras ämnesomsättning och hur den varierar med olika temperaturer. Eftersom deras kroppstemperatur är samma som omgivningens så har temperatur en direkt påverkan på ämnesomsättningens hastighet. När temperaturen stiger så ökar också ämnesomsättningen. Ett organ som kan vara begränsande för växelvarma djurs värmetålighet är hjärtat. Om det blir för varmt i kroppen på dessa djur kan hjärtat inte leverera syre i den takt som ämnesomsättningen kräver vilket leder till syrebrist och eventuell död. Därför mäter vi även hjärtats funktion genom att sätta in EKG-elektroder under skalet och registrera hjärtfrekvens och arytmier, och hur detta påverkas av uppvärmning. Hur metabolism och hjärtfunktion påverkas av olika acklimeringstemperaturer och havsförsurning är viktigt för vår förståelse för hur växelvarma djur kommer att påverkas av klimatförändringarna.

EKG-elektroder placeras under skalet

EKG-elektroder placeras under skalet

Anledningen till att vi valde att arbeta med just jättegråsuggor är att de nått sin enorma storlek tack vare den kalla temperaturen. Många ryggradslösa djur har en sämre syretransport än t ex fiskar, vilket begränsar hur stora de kan bli innan de får syrebrist. I kyla innehåller havsvattnet mer syre. Dessutom gör det kalla vattnet att deras ämnesomsättning är mycket låg. Dessa två faktorer gör att syretransporten är tillräcklig för större djur än närbesläktade arter i tempererade vatten. Just dessa faktorer gör att vi misstänker att dessa djur kan vara några av de mest känsliga för klimatförändringar och havsförsurning. Våra preliminära resultat visar dock att de tål akut uppvärmning förvånansvärt bra, och vi såg bibehållen hjärt- och muskelfunktion i temperaturer över tio grader. Vi vet dock ännu inte hur de olika treveckorsbehandlingarna har påverkat temperaturtåligheten, och det är dessa långtidseffekter som kan ha relevans för hur djuren påverkas av klimatförändringar. Det svaret får vi först efter mer detaljerad genomgång av resultaten.

Fredrik med en jättegråsugga

Fredrik med en jättegråsugga

Respirometrarna där vi mäter jättegråsuggornas metabolism

Respirometrarna där vi mäter jättegråsuggornas metabolism

Efter att försöken avslutats och blodprover tagits monterades elektroder bort och basens yrkesdykare tog med sig jättegråsuggorna levande tillbaks till livet under isen.

 

Michael Axelsson, Albin Gräns, Fredrik Jutfelt,  Malin Rosengren
Göteborgs universitet
Zoologiska institutionen

2 kommentarer leave one →
  1. Anna Lennquist permalink
    december 7, 2011 2:14 e m

    Wow, ojojoj, vad kul att se alla bilder!! Och lite ångest…hur valde jag forskningsområde egentligen????? Och nu….europeiska huvudstäder med rullväska, kostym och klackar. En expeditions-utsvulten biolog önskar bara fler och fler bilder från er att frossa i!! Ha det gott!

Trackbacks

  1. Antarktis 2011 resedagbok del 9 « Biolog(g)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: