Skip to content

Sju miljoner djur plågas i Sverige – varje år

april 23, 2012

Så stod det i söndagens (22 april) GT/Expressen. Ännu ett inlägg från en medlem i Djurens rätt som inte speglar verkligheten och som därmed inte heller bidrar till en saklig debatt.

Henrik Scheutz som skrivit inlägget har rätt i en sak och det är att det enligt svenska lagstiftnings definition används ca 7 miljoner försöksdjur per år i Svergie men där slutar tyvärr objektiviteten och resten av artikeln är full med förenkligra och felaktigheter.

Sveriges definition av vad som räknas som ett försöksdjur utgår ifrån syftet med användningen av djuret och skiljer sig från den definition i Europarådskonventionen och EU: s direktiv. I den Svesnka djurskyddslagstiftningens (1988:534) 19 § står det

Ett djur ska klassas som ett försöksdjur om det används till vetenskaplig forskning, sjukdomsdiagnos, framställning av läkemedel eller kemiska produkter, undervisning om användningen innebär att djuret avlivas, utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande, samt andra jämförliga ändamål”

Från och med år 2003 räknas provfiske in i statistiken. Av de totalt ca sju miljoner försöksdjuren utgör provfisket ca sex miljoner. Provfiske används bland annat till för att få en uppfattning om fiskebestånd och kunna göra bedömningar av fiskekvoter.

Då återstår det ca en miljon djur. Delar man upp dessa på olika användningsområden används ca nittiotusen djur för UTFODRINGS-, INHYSNINGS-, ELLER SKÖTSELSYSTEMFÖRSÖK, ca trehundratusen används för BETEENDEFÖRSÖK UTAN TVÅNGSANORDNINGAR, ca etthundrafemtiotusen djur AVLIVATS FÖR UTTAGANDE AV ORGAN ELLER ORGANDELAR.

Kvar blir knappt femhundratusen djur som används i försök där djuret utsätts för någon behandling i vaket tillstånd (2008 märktes 200 000 fiskar vilket räknas in i denna gruppen) Det är inom denna grupp som de så kallade plågsamma djurförsöken finns och det är bara en mindre del av dessa femhundratusen djuren som utsätts för något som skulle kunna klassas som plågsamt, det som i Sverige idag benämns avsevärd svårighetsgrad i den etiska ansökan.

Ett annat problem enligt Henrik Scheutz är att forskningen om alternativa metoder, dvs . metoder som kan minska antalet försöksdjur, förfina dessa så att djuren påverkas mindre eller helt ersätta djurförsök, får för lite pengar. Idag delar en rad olika organisationer ut medel för forskning om alternativa metoder och Vetenskapsrådet delar varje år ut ca tolv miljoner till denna forskning. Det skulle kunna varit mer men det är samtidigt inte lite pengar om man ser till olika grupper inom VR´s forskningsutlysningar

Sedan tar Henrik upp bristen på handlingsplan från Jordbrukverkets och att regeringen fattat beslut som innebär en försämring av arbetet med att minska djurförsöken. Jag sitter med i VR´s expertpanel för försöksdjur, VR´s beredningsgrupp för 3R anslag och Jordbruksverkets brukarråd och har inte sett några sådana försämringar.

Avslutningsvis tar Henrik upp frågan varför människan är så grym och att vi bör reflektera över våra handlingar och jag håller med om att vi bör och skall reflektera över våra handlingar men så länge den största majoriteten av Sveriges befolkning vill ha möjlighet att få behandling för olika sjukdomar, alltifrån huvudvärk till mer livsavgörande sjukdomstillstånd både hos oss själva och våra husdjur så kommer det att krävas djurförsök.

Myten om att alla djurförsök är onödiga och kan ersättas är just bara en myt.

Vill man titta på siffrorna så finns de redovisade av Jordbruksverket som varje år publicerar statistik över försöksdjursanvändningen i Sverige

6 kommentarer leave one →
  1. Erik permalink
    april 24, 2012 5:07 e m

    Intressant. Jag har själv flera gånger hört om forskning som säger att djurförsök har en halvbra träffsäkerhet och att pålitligheten kan ifrågasättas. Eftersom du är mer insatt i frågan, vad säger du om detta? Är detta viktiga punkter att ta i beaktning? (Jag har inte själv läst något annat än populärtexter om detta)

    Jag tror heller inte att alla djurförsök är onödiga och kan ersättas. Inte ens om vi kommer på perfekta alternativa sätt. Eftersom vi vill veta saker om mer än människan. Hur mycket anser du i dagsläget vara onödigt? Hur mycket tror du det är om fem år? Tio?
    Följdfrågan blir såklart, är inte ett enda onödigt försök för mycket?

    Sen vill jag snabbt poängtera att du skriver ”Kvar blir lite mer än femhundratusen djur…” Men när jag räknar 7 000 000 – 6 000 000 – 90 000 – 300 000 – 150 000 får jag 460 000. Är det ”ca” som ger din formulering eller ska det vara ”lite mindre än”.

    • Michael Axelsson permalink
      april 24, 2012 6:01 e m

      När det gäller ”träffsäkeheten” så är den inte så dålig som som en del vill göra gällande, det finns massor av exempel på forskning som gjorts på olika djurmodeller som sedan kunnat överföras till humanmedicinska applicationer och man skall heller inte glömma den forknings som görs inom veterinärmedicinen och grundläggande biomedicinsk forskning som inte direkt har människan i fokus.

      Jag anser inte att det görs några onödiga djurförsök. De etiska nämnderna granskar alla ansökningar och tar ställning till om föröket kan anses vara angeläget och väger också djurens lidande mot nyttan. En andra eller kanske första sållning görs när forskarna söker forskningsanslag här bedömmer forskningsråden projekten och det är en hård gallring och endast de bästa projekten beviljas medel. När det gäller läkemedelsforskningen som görs inom industrin så ser det ju lite annorlunda ut när det gäller finansieringen men även de måste okså ansöka om etiska tillstånd och behandlas på samma sätt. Sedan kan man alltid diskutera vad olika personer menar med onödig men det är en anna diskussion.

      Jag har korrigerat lite mer till knappt för du har helt rätt, summmerar man så blir det lite mindre än femhundratusen

      • Erik permalink
        april 25, 2012 8:35 f m

        Vad jag läser i ditt första stycke är att det även finns massor av exempel där man _inte_ kunnat överföra djurförsöken. Är det korrekt uppmärksammat?

        Oj, inga onödiga djurförsök? Det låter verkligen inte alls som det jag hört. Hur många är veganer i dessa forskningsråd? Jag läste för bara några dagar sedan hur det fanns råd som enbart bestod av de som gör djurförsök. Det känns inte speciellt pålitligt att de ser till djurens bästa.
        Jag har hört från en av mina lärare att dessa nämnder är väldigt hårda, det blev jag glad över. Sen går han och käkar en stor biff till lunch, vilket gör att jag inte riktigt vet vad han menar med hårda.

        Skulle också vara intressant att veta siffror på hur många av försöksdjuren som dödas. Blir tex alla provfiske tillbakasläppta utan att ha skadats?

      • Michael Axelsson permalink
        april 25, 2012 11:27 f m

        Vad spelar det för roll hur många veganer som sitter i de etiska nämnderna?
        När du skriver forskningsråd menar du då de som delar ut pengar till forskningen eller menar du de etiska nämnderna som bedömer de etiska ansökningarna från forskarna.
        Om det är forskningsråden du syftar till så är det ju rimligt att de som bedömer ansökningarna har djup kunskap i ämnet så att enbart de absolut bästa ansökningarna beviljas anslag och om någon är vegan eller inte spelar ingen roll det är kvaliteten på forskningen som skall bedömas. Sedan finns det den speciella utlysningen som VR har där forskningsmedel för 3R relaterad forskning delas ut, i denna beredningsgrupp sitter personer som kan bedöma om de förslag som kommer in skulle kunna leda till en förbättring av befintliga försök, en minskning av antalet djur som används eller en ersättning av djurförsöken (refine, reduce & replace).
        När det gäller de etiska nämnderna så är sammansättningen av ledamöterna styrd och ser ut så här

        14 personer som utses av Jordbruksverket
        • Ordförande & vice ordförande skall vara jurister med domarerfarenhet
        • 4 lekmän (kan var politiskt tillsatta)
        • 2 personer representerande djurskyddsorganisationer
        • 4 forskare
        • 2 personer representerande laboratiorepersonal/djurvårdare

        Att man inte skulle kunna värna om djur och samtidigt äta kött förstår jag inte alls

        Din sista fråga gäller hur många djur som dödas och du frågar också om fiskarna i provfisket släpps tillbaka oskadda och det gör de ju inte för de fiskas ju i princip med samma metoder som kommersiellt fiske fast inte lika storskaligt och skadas/dör därmed under fångsten. När det gäller övriga försöksdjur som avlivas de flesta i slutet.
        Man bör sätta användningen av försöksdjur i relation till människans användning av djur i andra sammanhang. Inom livsmedelsproduktionen slaktades år 2010 totalt ca 83 miljoner djur fördelar på

        • Nötboskap, 420 000
        • Får och lamm 250 000
        • Svin, 3 000 0000
        • Kycklingar, 79 000 000

        Om vi verkligen vill minska användningen av djur i Sverige så finns det mycket mer att göra inom köttkonsumtionen, om varje hushåll i Sverige skulle avstå från att köpa en kyckling per år skulle vi spara ca 4 miljoner djur vilket inte är så lång från de antal djur som vi använder inom forskningen varje år.

  2. Camilla permalink
    april 25, 2012 8:10 f m

    Jag tror inte jag hänger med här. Kan fiskar inte lida?

    • Michael Axelsson permalink
      april 25, 2012 8:37 f m

      Hej Camilla

      Det har jag inte skrivit något om och det är något som diskuteras, begreppen nociception, smärt och lidande är inte egkla begrepp och de blandas ofta ihop.
      Jag antar att du syftar på de sex miljoner fiskarna som tas upp under testfisket varje år och hur dessa behandlas och att dessa fiskar skulle lida under hanteringen. Det är helt klart att kommerciellt fiske inklusive tetsfiske med stora trålar inte är det mest etiska sättet att hantera djur på men det är det sätt som absolut störst delen av den viltfångade fisken tas upp på och då rör det sig då om avsevärt större mändger av individer äv vad som fångas i testfiskeverksamheten. Fiskeindustrin anger fångsterna i ton istället men eftersom fiskarna som tas upp under testfisket räknas som försöksdjur räknas de som individer. Svenska sillkvoten ligger på 20 000 ton och om man räknar med att en sill väger 200 gram så blir den årliga kvote sill 100 miljoner individer, jämför detta med testfisket som totalt tar upp ca 6 miljoner fiskar så får man lite proportion på vad det rör sig om.

      Vad jag var ute efter var att försöka beskriva resterande delen av de försöksdjur som används årligen i Sverige och vilka av dessa som utsätts för någon typ av behandling som göra att de skulle kunna lida. Det är ca femhundratusen djuren som utsätts för någon form av behandling/ingrepp och det är ilångt ifrån alla dessa som kommer att uppleva smärta eller lida av denna behandling/ingrepp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: