Skip to content

Tio frågor till kreationister (2)

juni 12, 2012

Vad hindrar mikroevolution att övergå i makroevolution?

 

Många kreationister accepterar vad man kallar ”mikroevolution”. Det innebär att man accepterar evolutionens grundläggande principer (ärftlighet, variation, differentiell reproduktion), och att evolutionen kan gå så långt att exempelvis en sorts urhund skulle kunna ge upphov till alla hunddjur, som vargar, rävar, schakaler osv. Man tänker sig också att förändringarna sker genom anpassning till miljön. Men var är då problemet, kan man fråga sig – kreationisten resonerar ju på precis samma sätt som vilken evolutionsbiolog som helst.

Skillnaden är att medan en biolog anser att evolutionsprocessen kan fortsätta i princip hur långt som helst och så småningom ge upphov till arter som är så olika att vi delar in dem i större grupper, som ordningar, klasser osv., menar kreationisten att processen stannar någonstans på nivån släkte/familj. Det finns en absolut gräns för hur långt ett skapat slag kan förändras, menar man. Evolution bortom denna gräns – makroevolution – skulle vara en omöjlighet. Som vi såg i förra inlägget kan man dock inte säga var den gränsen skulle gå.

Nu finns det inte några inbyggda begränsningar i evolutionsteorins grundprinciper, så evolutionen skulle i princip kunna gå hur långt som helst. Det måste alltså finnas en mekanism som bromsar evolutionen vid en viss punkt, men vilken är den? Man måste visa att det faktiskt finns en sådan mekanism för att kunna påstå att makroevolution är omöjlig – det räcker inte att bara säga att det finns en gräns någonstans.

Ett argument som man kan få höra är att det skulle krävas något som är radikalt ”nytt” för att makroevolution skulle vara möjlig, och att evolutionen inte kan åstadkomma något ”nytt”. Alltså skulle makroevolution vara omöjlig. Problemet här är att man inte kunnat göra klart vad som skulle gälla som ”nytt”; i alla fall har jag aldrig sett någon hållbar definition.

Ett annat sätt att formulera samma argument är att hävda att makroevolution skulle kräva ”ny information”, och att evolutionen inte kan frambringa ny information. Emellertid har man samma problem här – det finns ingen användbar definition av vilken sorts information det skulle röra sig om.

Ytterligare ett resonemang är att de olika ”slagen” skapades med en bestämd genetisk potential för förändring, och att denna förändringspotential möjliggjort mikroevolution. Denna potential skulle dock nu vara uttömd, och mikroevolutionen skulle därför inte kunna pågå längre. Detta omöjliggör makroevolution. Den här förklaringen lider av samma svaghet som de tidigare – den är fullständigt gripen ur luften och har inget som helst empiriskt stöd.

Om man accepterar mikroevolution men inte har någon trovärdig mekanism för vad som skulle förbjuda makroevolution, kan man inte med bibehållen trovärdighet förneka att den skulle kunna äga rum. Så vad är det som blockerar makroevolutionen?

10 kommentarer leave one →
  1. myrklafsaren permalink
    juni 12, 2012 10:57 f m

    Synnerligen relevant fråga Lars Johan och varför inte återvända lite till Eric Davidsson och hans GRN, hur kan det komma sig att gud stoppade in samma GRN i alla ryggradsdjur?
    Vi lär också dela upp till hälften av vårt DNA med växter, även det kräver väl sin förklaring.

  2. Johnny Lilja permalink
    juni 13, 2012 9:44 f m

    Jag har ställt samma fråga (varför mikro men inte makro) i flera diskussioner med kreationister men ingen har lyckats komma upp med ett vettigt svar. Kanske de är för fega för att ta upp diskussionen här.

  3. Janolof permalink
    juni 15, 2012 7:45 f m

    Besläktat med denna fråga är den att många kreationister anser att alla djur var växtätare före syndafallet. Evolution från växtatare till dagens hajar, krokodiler, örnar och tigrar handlar ju verkligen om makroskala. För att inte tala om de de nya organ (giftkörtlar) som t.ex ormarna behöver bilda.

    • MrArboc permalink
      juni 16, 2012 5:46 e m

      Om vi nu är inne på ormgifter – varför behövs det så många olika ormgifter? Neurotoxiner, hemotoxiner, cytotoxiner osv. Och varför så många sätt att leverera giftet? Det finns ormar som inte har några specialiserade gifttänder (t ex strumpebandssnokar, tro det eller ej!), det finns arter som levererar gift via tänder långt bak i munnen (boomslang exempelvis), det finns arter med små orörliga gifttänder längst fram (arboc, förlåt kobror och mambor t ex) och det finns ormar med stora tänder som viks tillbaka i munnen (svensk huggorm, skallerormar). Det finns också ormar som inte är giftiga alls. Det finns ödlor med giftiga bett, men som man kan förvänta sig av evolutionen är deras metod att leverera gift ganska primitivt – dom måste tugga in giftet ungefär som strumpebandssnokar!

      Det finns ormar med spår av bakben kvar, boa- och pytonormar har sporrar eller klor vid kloaköppningen. Det finns ödlor utan ben.

      Var det någon som sa levande mellanformer? :lol:

  4. juni 17, 2012 9:02 e m

    I naturen ser vi välorganiserade strukturer och mekanismer. Organisering innebär uppdelning av arbetet mellan särpräglade delar så att arbetet blir effektivare eller nya arbeten utförs. När det sker en förändring mot högre organisering kallar vi det progress. Darwin skriver att naturligt urval inte nödvändigtvis leder till progressiv utveckling, för ibland kan en förenkling vara fördelaktigt. Många förändringar är neutrala vad gäller graden av organisering, men gör ändå individen bättre anpassad för sin miljö. Sådant kan evolution åstadkomma. Mutationer är slumpmässiga och naturligt urval är blind för vad som behövs i nästa steg. Visst har man sett arter anpassa sig, men det finns inga exempel på utveckling, alltså till högre organisering. Organisering kräver nämligen planering. Observationer som gjorts passar därför bättre med en intelligent formgivning.

    • Lars Johan Erkell permalink
      juni 17, 2012 9:44 e m

      Du får göra klart vad du menar med ”högre organisering”.

      • juni 18, 2012 6:25 f m

        Samma som Charles Darwin, läs hans bok.

      • Lars Johan Erkell permalink
        juni 18, 2012 10:46 f m

        Tack, jag har läst Darwin. Eftersom du inte vill svara på frågan antar jag att du med ”högre organisering” menar en process där nya (eller starkt förändrade) strukturer och funktioner uppkommer. Så skriver du ”Organisering kräver nämligen planering” – hur vet du det? Det är ett påstående du gör, helt utan belägg.

        Det är ju precis detta det här inlägget handlar om – kreationister påstår att makroevolution är omöjlig, men kan inte förklara varför. Ditt argument är att organisering kräver planering. Var så snäll och förklara varför det skulle vara så.

  5. juni 19, 2012 6:12 f m

    Jag hade redan svarat på frågan i inlägget innan och refererat till Darwin. Han insåg att all förändring inte är progressiv.

    Motfråga: Har du sett organisering utan planering?

    • Lars Johan Erkell permalink
      juni 19, 2012 11:25 f m

      Visst, Darwin insåg att all förändring inte är progressiv; han var före sin tid här. Man har samma inställning idag.

      Återigen: vill du vara snäll att tala om precis vad du menar ”organisering” och ”planering”, vi kan inte diskutera saken annars. Med en tillräckligt vid definition av ”organisering” kan man få in saker som Belousov-Zhabatinskis reaktion under den rubriken. Eller diskuterar du bara biologiska system? Kan du också vara så snäll att motivera ditt påstående att ”organisering kräver planering”?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: