Skip to content

Tio frågor till kreationister (8)

juni 20, 2012

Vilka är egentligen evolutionsteorins ”allvarliga brister”?

Ett huvudargument i kreationisternas strävan att motarbeta evolutionsteorin är att teorin skulle lida av så allvarliga brister att den inte får stå oemotsagd. Särskilt inte i skolundervisningen, där skulle dessa brister framhållas alldeles särskilt, och man skulle då också informera om kreationismen som ett rimligt vetenskapligt alternativ. Dessa ”allvarliga brister” ses som alldeles självklara – men vilka är de?

Alla vetenskapliga teorier är i någon mening preliminära – ingen teori är heltäckande eller perfekt, utan forskare arbetar ständigt med att utveckla och förbättra dem. Det innebär att alla teorier är öppna för kritik; alla har brister av olika slag. Ändå koncentrerar kreationister sin kritik mot evolutionsbiologin. Det kan därför finnas anledning att se lite noggrannare på de argument som används:

1) Ofullständighetsargumentet. Det kanske vanligaste argumentet är av formen ”evolutionsteorin kan inte förklara fenomenet X”, och det är ju inte särskilt effektivt eftersom den kritiken kan riktas mot alla vetenskapliga teorier – exempelvis har fysiken ännu ingen grundläggande teori som binder samman kvantmekanik och relativitetsteori. Såvitt jag känner till kan man inte heller förklara supraledning; en fysiker kan säkert ge fler exempel.

Nu är biologi i likhet med t.ex. geologi en i stora delar historisk vetenskap, vilket gör att vi måste nöja oss med fragment – fossil och gensekvenser – från ett avlägset förflutet som vi aldrig kan hoppas på att kunna rekonstruera. Vi får göra det bästa av det vi har. Luckorna i vår förståelse av historien är alltså inte bara ett resultat av evolutionsteorins eventuella brister, den drabbar alla teorier som vill beskriva det förflutna. Kritik för ofullständighet är därför svår att ta på allvar.

2) Livets uppkomst. En vanlig variant av det tidigare argumentet är att ”evolutionsteorin kan inte förklara livets uppkomst / den första proteinmolekylens uppkomst / den första DNA-molekylens uppkomst”, och det är ju alldeles korrekt – dock gjorde redan Darwin klart att evolutionsteorin inte försöker förklara livets uppkomst. Vi vet inte hur livet en gång uppstod, så enkelt är det.

Man kan tänka sig att livet uppstått genom någon sorts kemisk evolution, en tanke som blir allt rimligare i takt med att nya forskningsresultat publiceras. Men då är det dessa teorier man får kritisera, inte evolutionsteorin – den handlar om hur och varför livsformerna förändras under tidens gång, inte om hur de en gång uppstod.

3) Orimliga krav. Ytterligare en variant på samma tema: om det nu finns en rimlig evolutionär förklaring till ett visst fenomen, kan man kräva hur mycket detaljer som helst. Vilka mutationer inträffade i vilka gener, när skedde det, hur stora var populationerna, vilka var selektionstrycken, osv. Det är väldigt lätt att lägga ribban så högt att det är omöjligt att nå dit. Jag har faktiskt sett argumentet (har tyvärr glömt var) att ”evolutionisterna kan inte ens framställa liv i provrör”.

Detta kontrasterar starkt mot kreationisternas egna förklaringsmodeller. I den mån det nu finns några modeller är de helt fria från mekanistiska detaljer – det är ju omöjligt att veta precis hur Skaparen har gjort.

4) Det naturalistiska misstaget. Evolutionsteorin sägs vara felaktig därför att den skulle leda till oacceptabla konsekvenser. Inte sällan ges evolutionsteorin ansvaret för Hitlers och Stalins grymheter – just det här nonsensargumentet är faktiskt ganska utbrett. Men en naturvetenskaplig teori handlar om hur världen är, den säger ingenting om hur vi bör göra. Vi är själva ansvariga för hur vi använder en teori. Redan Darwin betonade för övrigt att både konkurrens och samarbete kunde förklaras ur evolutionsteorin. Den har också åberopats av både krigshetsare och fredsaktivister.

Sedan är det en märklig tanke att en naturvetenskaplig teoris förklaringsvärde skulle kopplas till dess användning. Newtons lagar har under århundraden använts av artillerister för att skjuta granater på människor, och idag beräknar man kärnvapenmissilers banor med dem. Blir gravitationsteorin en sämre teori av detta?

5) Forskarna är opålitliga. När argumenten börjar tryta i en diskussion får man ibland veta att forskare inte är pålitliga eftersom som de, mer eller mindre medvetet, inte talar sanning. Det här behandlade vi i förra inlägget.

***

En vetenskaplig teori gör som sagt inte anspråk på att vara heltäckande eller ”sann”. Det handlar om att om att arbeta fram den bästa teorin, och vad gäller biologin står evolutionsteorin helt utan konkurrens. Teorin accepteras i sina grundprinciper t.o.m. av många kreationister; det man dock inte accepterar är makroevolution och gemensam härstamning. Så vilken kritik kan man rikta mot evolutionsteorin som gör att man helt vill förkasta den, trots att man accepterar väsentliga delar av den? Det är lite svårt att förstå.

Vilken allvarlig, berättigad, kritik skulle man alltså kunna rikta just mot evolutionsteorin, kritik som alltså inte är av det slaget att man kunde rikta den även mot andra vetenskapliga teorier? Ingen av de ovan diskuterade typerna av pseudoargument hör hemma i den här debatten; de handlar bara om retorik.

För självklart kan evolutionsteorin kritiseras, och det är något som biologerna själva gärna ägnar sig åt. Men var är det för ”allvarliga brister” som helt skulle välta evolutionsteorin?

8 kommentarer leave one →
  1. juni 20, 2012 10:49 e m

    Att det finns en gräns för vad mutationer och naturligt urval kan åstadkomma är en allvarlig brist. Michael J. Behe skriver om det i boken The Edge of Evolution – The Search for the Limits of Darwinism http://erikolof.blogspot.se/2010/10/evolutionens-begransning.html Det finns ingen framkomlig väg till avancerade livsformer. http://erikolof.blogspot.se/2010/10/en-framkomlig-vag.html Malariaparasitens evolution är illustrativ. http://erikolof.blogspot.se/2010/10/kapprustning-eller-skyttegravskrig.html Parasiten har anpassat sig till klorokin genom att mutera en pump i matsmältningen. http://erikolof.blogspot.se/2011/01/muterad-matpump.html Det är helt osannolikt att människan utvecklats på ett sådant sätt. http://erikolof.blogspot.se/2011/01/lotto.html

    • Lars Johan Erkell permalink
      juni 21, 2012 4:42 e m

      Erik, du skriver att ”det finns en gräns för vad mutationer och naturligt urval kan åstadkomma” – hur vet du det? Du stöder dig på Michael Behes bok The Edge of Evolution, och han ger där bara ett enda konkret argument för den slutsatsen, nämligen att utvecklingen av resistens mot chloroquine hos malariaparasiten skulle vara evolutionärt orimlig. Han utgår från att två bestämda mutationer måste ske precis samtidigt, och beräknar en sannolikhet av 10^20 för att detta skall kunna inträffa – betryggande osannolikt.

      Emellertid håller inte hans grundantagande. Man har exempelvis visat att en av de båda mutationerna (liksom andra relevanta mutationer) kan uppträda spontant hos malariaparasiter, och resonemanget faller ihop helt. Och det var bara ett av alla de fel han kritiserats för. Vill du läsa mer om detta kan du se här, här, här och här. Litar du mer på kritik från religiöst håll kan du se här, här, här och här.

      Det finns mer kritik. Jag har sällan sett en bok bli så sliten i stycken som den här. Så det återstår allt att visa att det faktiskt finns en gräns för vad mutationer och naturligt urval kan åstadkomma.

      • juni 23, 2012 9:48 f m

        Uppkomst av klorokinresistens ÄR osannolikt, det har bara hänt ett fåtal gånger sedan klorokinet började användas, så jag kan inte se att resonemanget faller ihop. Om det är så svårt för P. falciparum att övervinna klorokin så göre sig flercelliga organismer icke besvär. Behe har bemött kritiken på sin blogg.

      • Lars Johan Erkell permalink
        juni 24, 2012 2:20 e m

        Erik, beklagar, Behes resonemang om klorokinresistensen håller inte, det kommer du att inse om du verkligen läser den kritik jag länkade till. Jag vet också att han har försvarat sig på sin blogg, utan framgång såvitt jag kan se. Om du vill se ett konkret exempel att hans tankar inte håller kan du se här. Men om du har bestämt dig för att tro att Behe har rätt är det ju inte mycket jag kan göra åt saken.

    • björk permalink
      november 30, 2012 9:46 e m

      Du säger att mutationer plus naturlig selektion inte kan förklara förändringar hos livsformer i den takt som dom sker. Men du har glömt att flercelliga livsformer också fortplantar sej sexuellt, vilket innebär att den nya generationen får arvsmassan av av båda föräldrar. Det betyder att arvsmassan av dom båda föräldrarna blandas. Avkomman har då ett unikt genom (till skillnad från encelliga organismer, som föröker sej genom celldelning. Dom två nya cellerna har då nästan alltid exakt samma genuppsättning. Den kan då bara ändra sej vid en mutation). Det medför också nya egenskaper (även om dom är subtila eller obetydande) i varje generation vid varje avkomma.
      Alltså även om populationerna av flercelliga organismer är mycket mindre och deras fortplantningscykel är otroligt mycket längre än mickrobernas, så kan flercelliga organismer hålla med i en eventuell upprustningskamp mot mikrober. Denna genetiska variation vid varje avkomma har också lett till den otroliga artrikedomen hos flercelliga organismer. Innan dess fanns det bara encelliga livsformer. Dom fanns i mer än två milliarder år, men evolutionsmässigt hände det då nästan ingenting (Man bör kanske påpeka att omständigheterna då var ganska stabila så det krävdes inte mycket utveckling på den tiden). Det var så som du, Erik, räknade ut att när det bara skulle finnas mutationer skulle människorna aldrig klarat kampen mot dom encelliga parasiterna och jorden skulle bara vara befolkat av mikrober (pga. populationsstorlek & fortplantningscykel).

      Sammanfattad betyder det att exemplet med malariaparasiten och människorna inte är ett mot argument till evolutionsteorin utan en bekräftelse.

  2. Johnny Lilja permalink
    juni 22, 2012 12:51 e m

    Återigen denna mystiska gräns, det hela påminner en hel del om irreducerbarhetstramset som kreationisterna rapar upp i tid och otid.

  3. Thomas permalink
    mars 21, 2015 7:55 e m

    Att den inte förklarar någonting om någonting (av värde).

  4. november 23, 2016 3:05 f m

    Naturligtvis är ”vår värld” skapad. Men detta betyder inte att en ”gubbe med skägg” byggt upp allt innehåll i detalj – men kanske skapat vissa lagar, riktlinjer och principer enligt vilka allt fungerar och utvecklas. Darwins utvecklingslära är ju bara en självklar konsekvens av ett sådant självutvecklande system. En smart insikt av Darwin – men säger ju ingenting om bakgrunden till allting. Darwins observation gäller ju bara en viss naturlig egenskap hos ett sådant system. Har ingenting med ursprunget till allting att göra. ”Gubben med skägg” kan dock ingripa ibland och styra vissa element och skeenden i den riktning han önskar. Darwin som argument mot ”kreationism” är pinsamt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: