Genombrott för Intelligent design? (del 7)
Varför publicerades artikeln?
Publiceringen av Thorvaldsen och Hössjers artikel är rejält pinsam för Journal of Theoretical Biology. Man kunde vänta sig att tidskriften skulle ta till kraftfulla åtgärder för att försöka återställa sitt skadade rykte. Som att dra tillbaka artikeln, avskeda den ansvariga redaktören och svartlista de referenter som ansvarade för den vetenskapliga granskningen. Men det gjorde man inte.
Istället lät man artikeln stå och publicerade en disclaimer, ett avståndstagande, från tidskriftens ledning. Det lyder:
The Journal of Theoretical Biology and its co-Chief Editors do not endorse in any way the ideology of nor reasoning behind the concept of intelligent design. Since the publication of the paper it has now become evident that the authors are connected to a creationist group (although their addresses are given on the paper as departments in bona fide universities). We were unaware of this fact while the paper was being reviewed. Moreover, the keywords ‘‘intelligent design” were added by the authors after the review process during the proofing stage and we were unaware of this action by the authors. We have removed these from the online version of this paper. We believe that intelligent design is not in any way a suitable topic for the Journal of Theoretical Biology.
Man tar här avstånd från ID som sådan, och man säger att man inte förstod att det handlade om ID på grund av att sökordet ”intelligent design” lagts till av författarna först efter det att artikeln genomgått granskning. Det är ett märkligt uttalande. För det första för att man inte skulle ha förstått att det handlade om ID. Det räcker att snabbt ögna igenom texten för att man skall känna igen välbekanta ID-teman såsom irreducerbar komplexitet, specificerad komplexitet eller Dembskis förklaringsfilter. Om man till äventyrs inte skulle känna igen sådana markörer borde man fråga sig vad i hela världen det här handlar om, och kolla upp saken. Att inte upptäcka att detta handlar om kreationism/ID vittnar om okunnighet och slarv på en nivå som är oförlåtlig för en vetenskaplig tidskrift.
För det andra menar jag att det är fel att förkasta en artikel enbart av det skälet att den handlar on ID. Det kunde ju (rent teoretiskt) hända att någon faktiskt lyckats finna bra vetenskapliga argument för ID, och då skall de givetvis publiceras. Det vore en sensation. Men, som vi såg i föregående inlägg, har Thorvaldsen och Hössjer inte lyckats visa någonting alls. Den statistiska metod de vill lansera är oanvändbar, och de har följaktligen inga resultat. Artikeln borde inte antagits för publicering av det skälet att den inte har något vetenskapligt intresse. Till detta kommer all den pseudovetenskap artikeln innehåller.
Så varför drog tidskriften inte tillbaka artikeln, och varför skrev man denna märkliga disclaimer? En orsak kan vara att förlaget som äger Journal of Theoretical Biology, Elsevier, haft dåliga erfarenheter med att dra in artiklar som har anknytning till ID. En känd ID-förespråkare, matematikern Granville Sewell, fick 2011 en artikel med titeln “A second look at the second law” antaget av Applied Mathematical Letters, också den ägd av Elsevier. När redaktören fick klart för sig att arbetet var pseudovetenskapligt drogs det tillbaka. Sewell stämde tidskriften, och affären slutade med att förlaget tvingades betala 10 000 dollar och dessutom att publicera en ursäkt. Det här vill man nog inte göra igen.
Men hur kom Thorvaldsen och Hössjers artikel över huvud taget igenom granskningsprocessen? En möjlighet är som sagt okunnighet och slarv på en nivå som är oförlåtlig för en vetenskaplig tidskrift. En annan kan vara att författarna kan ha utnyttjat den möjlighet som vissa tidskrifter erbjuder, att själv föreslå lämpliga granskare. Om de då föreslagit ID-vänliga personer, och redaktören inte brytt sig om att läsa arbetet, kan artikeln ha gått under radarn. Sedan kan ju också redaktören själv ha varit ID-vänlig.
Vad nu orsaken till den här hanteringen än må vara, är det trist att en så högt rankad tidskrift som Journal of Theoretical Biology inte förmår leva upp till basala krav på vetenskaplig integritet.
***
Slutligen, vilket blir svaret på frågan om Thorvaldsen och Hössjers artikel är ett genombrott för Intelligent design? Det beror på vem man frågar. För Discovery Institute och ID-rörelsen är det en framgång att ha fått in en ID-vänlig artikel i en högt rankad vetenskaplig tidskrift. Publiceringen gör det lättare att framställa ID som en vetenskapligt legitim teori, något som är värdefullt i opinionsarbetet. Samtidigt ger tidskriftens disclaimer tillfälle att framställa ID-rörelsen som offer och klaga över att man blir diskriminerad av ”darwinisterna”. Man går så långt att man jämför tidskriftens behandling av artikeln med nazisternas behandling av judarna. Den svenska föreningen Genesis ser affären som ett allvarligt angrepp på den akademiska friheten och illustrerar sin artikel med en bild som ser ut att komma från ett koncentrationsläger.
Ur vetenskaplig synvinkel innebär artikeln inte något vetenskapligt genombrott av det enkla skälet att den inte innehåller några resultat. Bara en oanvändbar statistisk modell. Och det är helt logiskt; ID är inte är något vetenskapligt projekt, och det kan inte producera någon vetenskaplig kunskap.
Biolog(g) 
Del 7: Varför publicerades artikeln om finjustering?
I den sista och avslutande delen av sin artikelserie ställer sig Erkell frågan hur vår artikel kunde accepteras av en välrenommerad tidskrift. Jag finner ingen anledning att kommentera Erkells spekulationer om orsaken till att TH2020 publicerades. Jag nöjer mig att konstatera att artikeln granskades enligt sedvanligt peer review-förfarande.
Efter att ha funderat över orsakerna till att TH2020 publicerades, landar Erkell i följande slutsats:
”Vad nu orsaken till den här hanteringen än må vara, är det trist att en så högt rankad tidskrift som Journal of Theoretical Biology inte förmår leva upp till basala krav på vetenskaplig integritet.”
Här kan man fråga sig vilka de basala kraven på vetenskaplig integritet är? Med ledning av Erkells första sex artiklar är det inte svårt att gissa att vetenskaplig integritet för honom innebär att vetenskapen måste följa metodologisk naturalism som princip. Med andra ord kräver Erkell att all vetenskap ska bedrivas med sekulära förtecken. För egen del anser jag tvärtom att redaktörerna visade prov på ett stort mått av integritet när de, trots en kritikstorm från evolutionsbiologer, höll fast vid sitt beslut att publicera artikeln. Som jag ser det är detta ett hälsotecken för vetenskapen som ger gott hopp inför framtiden.
Slutsatser från del 1-7
Sammanfattningsvis så välkomnar jag analys av de forskningsartiklar jag skrivit, både sådan som innehåller konstruktiv kritik och uppskattning. I detta sammanhang vill jag passa på att nämna att alla vetenskapsmän inte verkar ha samma inställning till min och Thorvaldsens artikel som Erkell. Efter att TH2020 publicerades har jag varit med och skrivit en uppföljande artikel om väntetider för att åstadkomma större genetiska förändringar. Denna artikel har nyligen publicerats och jag har blivit inbjuden att hålla föredrag om resultaten i den på en internationell konferens med många välkända deltagare.
Som jag skrev i inledningen vill jag tacka Lars Johan Erkell för att han faktiskt lagt ner tid att läsa, inte bara min och Steinars artikel om finjustering, utan även flera av de artiklar vi refererar till. I mån av tid fortsätter jag gärna detta meningsutbyte, genom artiklar eller debatter. Dock menar jag att mycket av Erkells kritik missar målet. För det första har Erkell missförstått vad Intelligent Design eller kreationism innebär, genom att han antar att sådan forskning styrs av icke-falsifierbara kriterier. För det andra gör Erkell en höna av en fjäder när han kritiserar oss för användandet av ordet ”icke-fysisk information”, eftersom han inte förstått vad vi menar med detta begrepp. För det tredje verkar Erkell inte inse att hans metodologiska naturalism inte är en objektiv och agnostisk synpunkt, utan tvärtom baseras på ett materialistiskt trosantagande. Genom att använda metodologisk naturalism vill alltså Erkell tvinga all forskning att styras av sekulära antaganden. För egen del förespråkar jag en vetenskaplig miljö där sekulära, design-baserade, kreationistiska och andra hypoteser får vara med och tävla på lika villkor. Jag överlåter åt läsaren att bedöma om mitt eller Erkells synsätt är mest demokratiskt och bäst stämmer med vetenskapens syfte att söka sanningen.
Slutligen till frågan om hur TH2020 kom att publiceras i J Theol Biol. Jag, och många med mig, har förvånats över saken. Du skriver ovan att artikeln har granskats ”enligt sedvanligt peer review-förfarande”. Den bild man får av processen i artikeln ”Skapelsebaserad forskning flyttar fram positionerna” https://genesis.nu/i/artiklar/skapelsebaserad-forskning-flyttar-fram-positionerna/, som föreningen Genesis publicerade på sin hemsida den 9:e juli, är en helt annan:
”Under granskningsprocessen gav tidskriftens redaktörer och bedömaren författarna rådet att tona ner hänvisningarna till Intelligent design (ID) och byta ut det mot begreppet ”finjustering”, bland annat i artikelns titel, vilket också skedde. Däremot hade man inga invändningar mot en diskussion om ID, liksom kritik av neodarwinism, under förutsättning att Thorvaldsen och Hössjer även refererade till ID-kritiska källor. Av den anledningen bedömde författarna i samband med slutkorrekturen att det vore relevant att ha ”intelligent design” som ett av nyckelorden till artikeln. Ordet ”Intelligent” ströks sedan av den ansvarige redaktören (se nedan); fortfarande anses ordet ”intelligent” alltför känsligt i sådana här sammanhang.”
Här fick vi förklaringen till artikeln kunde publiceras: ID-vänliga redaktörer. Att tidskriftens redaktörer och bedömare ger författarna rådet att undvika känsliga fraser för att gå under radarn och därmed kunna bryta mot tidskriftens policy är inte något ”sedvanligt” förfarande. Det bekräftas också av den disclaimer som publicerades. Ditt påstående att det här skulle rört sig om ett ”sedvanligt peer review-förfarande” är alltså inte sant, om man får lita till artikeln på föreningen Genesis hemsida. Det är jag böjd att göra.
Så till min beklagan att tidskriften inte lever upp till basala krav på vetenskaplig integritet. Du skriver ”Med ledning av Erkells första sex artiklar är det inte svårt att gissa att vetenskaplig integritet för honom innebär att vetenskapen måste följa metodologisk naturalism som princip”. Nej, detta har ingenting med naturalism att göra. Det handlar om att en vetenskaplig tidskrift inte bör publicera material som inte fyller rimliga krav på vetenskaplig stringens, och därmed ge det legitimitet. För mig innebär detta i det här fallet att man inte publicerar material där man:
– påstår att man visat något när man faktiskt inte har gjort det. Den läsare som inte är uppmärksam (eller tillräckligt kunnig) blir lurad.
– presenterar en oanvändbar metod som om den vore användbar. Återigen kan man lura läsaren.
– ger sken av att begrepp som inte är etablerade och väldefinierade, som ”specificitet” och ”icke-fysisk information” faktiskt skulle vara solida och definierade. Det gör att resonemang kan ge intryck av att vara stringenta när begreppen i själva verket är så suddiga att de inte är meningsfulla.
– inte diskuterar svagheter i sin egen modell. Den mest iögonenfallande svagheten i det här fallet är de enorma (och av allt att döma oöverstigliga) svårigheterna att räkna ut sannolikheten för att en struktur skulle vara designad av en icke-materiell designer, något man inte nämner.
– har med förfalskade citat i texten.
Avslutningsvis menar du att mycket av min kritik missar målet av tre orsaker:
”För det första har Erkell missförstått vad Intelligent Design eller kreationism innebär, genom att han antar att sådan forskning styrs av icke-falsifierbara kriterier”. Till det svarar jag både ja och nej. Jag gör ett försök att reda ut problematiken i inlägget ”Vetenskap, hypoteser och Intelligent design” https://biologg.wordpress.com/2021/09/08/vetenskap-hypoteser-och-intelligent-design/
”För det andra gör Erkell en höna av en fjäder när han kritiserar oss för användandet av ordet ”icke-fysisk information”, eftersom han inte förstått vad vi menar med detta begrepp”. Det är alldeles riktigt att jag inte förstår vad ni menar med ”icke-fysisk information”. Och det beror på att ni själva inte verkar förstå vad ni menar – ni gör inte ens ett försök till definition. Det enda ni kommer med är en vag hänvisning till ”semantisk information”.
”För det tredje verkar Erkell inte inse att hans metodologiska naturalism inte är en objektiv och agnostisk synpunkt, utan tvärtom baseras på ett materialistiskt trosantagande. Genom att använda metodologisk naturalism vill alltså Erkell tvinga all forskning att styras av sekulära antaganden”. Detta är ett eko av Phillip Johnsons resonemang om att den metodologiska naturalismen i själva verket är en förklädd filosofisk naturalism. Så är det inte. Den metodologiska naturalismen är just metodologisk, den handlar om hur man rent praktiskt arbetar för att få pålitliga forskningsresultat. Men ID-forskningen (i den mån den alls finns) har inte åstadkommit ett enda konkret resultat på mer är 20 år (rätta mig gärna om jag har fel). Det här beror på att man inte kunnat finna några praktiskt genomförbara metoder för ”design detection” – allt man har är resonemang om hur man skulle kunna göra. TH2020 är ytterligare ett exempel på den saken. Och eftersom ID-forskningen inte fungerar praktiskt ses den inte som vetenskapligt intressant.
Så till demokratin. Du och Steinar Thorvaldsen har här publicerat en artikel som öppet argumenterar för ID i J. Theor. Biol., en etablerad vetenskaplig tidskrift. Ni har helt uppenbart full frihet att ägna er åt ID inom ramen för era professurer. Samma sak gäller era professorskollegor Michael Behe, Stuart Burgess och Scott Minnich, för att nu nämna tre namn jag kommer på i ögonblicket. Så visst är det tillåtet att arbeta med ID, och det går att publicera i den vetenskapliga pressen. Men givetvis har ni svårt att få forskningsanslag, och det är inte så konstigt – ett helt vanligt, sekulärt, forskningsprogram som under mer är 20 år inte producerat några resultat skulle inte heller få en krona.
Du skriver att du gärna fortsätter vårt meningsutbyte genom artiklar eller debatter. Det var roligt, det gör jag också, dock är jag inte särskilt intresserad av debatter. Ett skriftligt utbyte med genomtänkta repliker, som det vi har nu, ger mycket mer. Och det är viktiga frågor vi har att ta upp: vad är legitim vetenskap, och var går vetenskapens gränser?