Skip to content

Mikroevolution och makroevolution

maj 9, 2011

Detta är det 25:e inlägget i en serie som granskar Anders Gärdeborns bok Intelligent Skapelsetro (XP Media, 2009).

Många kreationister accepterar evolutionen i en begränsad bemärkelse, som att det uppstår varianter av arter, och kanske även nya arter. Man kallar detta för mikroevolution. Däremot menar man att evolution av större grupper, makroevolution, inte har ägt rum. Men varför inte egentligen?

Begreppen mikroevolution och makroevolution används också av biologer, vanligtvis för att beteckna småskalig evolution (bildning av varianter inom arter) till skillnad mot mer storskaliga förändringar, som bildning av arter eller större grupper. Man frågar sig då om processerna har samma orsaker, eller om makroevolutionen skulle kräva ytterligare förklaringar, exempelvis miljökatastrofer eller radikala omstruktureringar av genomet. Det finns en pågående (om än inte så omfattande) debatt om detta, liksom om exakt var gränsen mellan mikro- och makroevolution skulle gå. Vad man däremot är överens om är att båda nivåerna av evolution ryms helt inom evolutionsteorins ramar.

Kreationister lägger dock in en helt annan betydelse i begreppen; mikroevolution är direkt iakttagbar, medan makroevolution, menar man, kräver bildning av nya organ och strukturer och därför skulle vara omöjlig. Dessutom skulle den inte gå att observera direkt.

Emellertid har man faktiskt kunna iaktta makroevolution 1. Ett exempel är grönalgen Chlorella, som plötsligt övergick från att vara encellig till att bli flercellig 2. Skillnaden är så stor att den flercelliga formen enligt gängse systematik placerades i en annan familj.

***

Anders Gärdeborn förklarar med stor emfas att makroevolution är en omöjlighet, men han diskuterar knappast varför det skulle vara så. Det enda argument han egentligen tar upp är att makroevolution skulle kräva en informationsökning. Han skriver på sid. 188:

Vi har också sett att ingen någonsin har observerat en mutation som ökat informationsinnehållet i den genetiska koden. Detta är starka indicier för att för att mikroevolutionen – variationen – är planerad av Skaparen, medan makroevolutionen – som kräver tillförsel av information – inte är annat än en darwinistisk illusion.

Och vidare på sid. 190:

Mikroevolutionen kan gå så långt att biologerna kallar resultatet för en ny art. Däremot får inte nya arter inom en viss grundtyp nya strukturer, organ eller funktioner. … Om nya organ eller kroppsarkitekturer skall bildas så krävs en genetisk informationsökning. Och eftersom ingen observerat en sådan har heller ingen observerat makroevolution.

Det här var ett egendomligt argument. Som vi har diskuterat tidigare har ingen kunnat vare sig definiera eller mäta den information Gärdeborn talar om. Ändå baserar han hela sitt resonemang på denna omätbara kvantitet. Men hur kan han veta att en ny kroppsarkitektur kräver en ”informationsökning” om han inte kan mäta eller ens uppskatta informationen?

Förmodligen utgår han från att genomet är en sorts ritning, och att varje organ kräver en viss informationsmängd för sin del av ritningen. Tanken är logisk, men är den korrekt? Lungfiskar och salamandrar kan ha 30 gånger mer DNA i sina celler än vad människan har; betyder det att de är 30 gånger mer komplexa? Knappast. Människan har c:a 21.800 proteinkodande gener i sitt genom, lika mycket som den primitiva lansettfisken, men betydligt mindre än vattenloppan Daphnia pulex eller den lilla blomman backtrav (Arabidopsis thaliana), som båda har över 30.000 gener 3. Det är svårt att se något samband mellan genantal och komplexitet här. Det är tydligt att den förmåga att generera komplexa strukturer som vi tillskriver genomet inte går att fånga i enkla mått, som mängden DNA eller antalet proteinkodande gener. Inte heller i odefinierade informationsbegrepp.

Här är det lätt att se faran med ett alltför naivt ingenjörstänkande, något vi diskuterade i de två föregående inläggen. Tänker man sig att levande varelser är någon sorts designade maskiner kommer man lätt in på fel spår. Så det är bara att konstatera att Anders Gärdeborn inte har något hållbart argument mot storskalig evolution, bara tomma ord.

***

Men även om argumentet inte håller kan man ändå fundera över hur världen kunde sett ut om den uppfyllts av skapade grundtyper. Till att börja med borde det vara lätt att skilja grundtyperna från varandra – de skulle ju inte vara besläktade. Emellertid finns det ingen fungerande systematik som baserar sig skapade ”slag”, som vi sett tidigare. Ingen vet vilka grundtyperna skulle vara. Gärdeborn tar dock upp saken på sid. 186-191:

För den som är intresserad av biologisk klassificering, taxonomi, ligger ett skapat slag någonstans på nivåerna släkte eller familj, olika för olika djur (sid. 186).

Reglerna för korsning är att om två arter går att korsa med varandra, måste de tillhöra samma grundtyp eftersom Gud satt biologiska hinder för olika grundtyper att korsa sig med varandra. Om däremot två arter inte kan korsas, behöver de inte tillhöra olika grundtyper eftersom variationen inom grundtypen kan ha gått så långt att arterna inte längre är genetiskt kompatibla (sid. 187).

Detta var, med förlov sagt, en bra suddig definition. Men i bild 20 på sid. 66 ges exempel på olika grundtyper, och vi ser bland annat en grupp som innefattar olika valar. Man känner igen knölval och späckhuggare, så det är tydligt att gruppen omfattar hela ordningen valar, alltså en nivå som är överordnad släkte och familj. Det är alldeles uppenbart att de ”skapade slagen” är omöjliga att definiera på ett begripligt sätt. Och då har vi inte rätt att utgå från att de finns.

Om nu de olika grundtyperna vore resultatet av separata skapelseakter kunde man vänta sig att Skaparen hade använt unika konstruktioner i de olika grupperna, konstruktioner som vore anpassade för just deras behov. Skaparen hade inte behövt vrida och vända på samma konstruktioner (extremitetsskelettet, DNA osv.) utan kunnat göra optimala lösningar för varje grupp. Ändå är det samma ”konstruktionselement” vi ser, helt konsekvent dessutom. Varför det? Givetvis kan man hävda att Skaparen är helt fri att göra så här, och då understryker man ytterligare att skapelsehypotesen inte är falsifierbar. Men hur kommer det sig då att Skaparen valde att skapa livet så att det i minsta detalj ser ut som om det vore resultatet av en evolutionär process?

Kommande inlägg: Icke-kodande DNA

 

Noter:

1) Allen MacNeill ger flera exempel på sin blogg The Evolution List (se inlägget från den 17/2):

http://evolutionlist.blogspot.com/2009_02_01_archive.html

Arthur Hunt har ytterligare exempel på bloggen Panda´s Thumb:

http://pandasthumb.org/archives/2008/11/is-macroevoluti.html

http://pandasthumb.org/archives/2008/11/is-macroevoluti-1.html

http://pandasthumb.org/archives/2008/12/is-macroevoluti-2.html

2) Boraas, M.E. et al. (1998): Phagotrophy by flagellate selects for colonial prey: A possible origin of multicellularity. Evolutionary Ecology. 12, 153-164

http://www.springerlink.com/content/q239365007h43465/

3) För människan, se: http://www.ensembl.org/Homo_sapiens/Info/StatsTable?db=core

För lansettfisken, se: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18563158

För vattenloppan, se: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21292972

För backtrav, se: http://plants.ensembl.org/Arabidopsis_lyrata/Info/StatsTable?db=core

Läs- och länktips

Douglas Theobald’s omfattande 29+ Evidences for Macroevolution finns här:

http://www.talkorigins.org/faqs/comdesc/phylo.html

John Wilkins reder ut begreppen i sitt inlägg Macroevolution. Its Definition, Philosophy and History:

http://www.talkorigins.org/faqs/macroevolution.html

13 kommentarer leave one →
  1. Anders Gärdeborn permalink
    maj 12, 2011 7:04 e m

    Lars Johan Erkell avslutar med att göra sig till tals för en av vår tids största myter då han menar att livet ”i minsta detalj ser ut som om det vore resultatet av en evolutionär process”. Jag vet inte vad han tänker på, men det kan inte vara följande egenskaper hos livets struktur:

    * Plötsligt uppdykande av egenskaper följt av stasis
    * Stora utseendemässiga luckor mellan grupper
    * Avsaknad av gradvisa förändringar (i stor skala)
    * Oidentifierade förfädrar (i kladogram/fylogram är de bara hypotetiska)
    * Massor av konvergens
    * Massutdöende, inte gradvis avveckling

    Detta är TVÄRT EMOT hur i alla fall Darwin tänkte sig evolutionen.

  2. Emil Karlsson permalink
    maj 14, 2011 2:51 f m

    Vad Gärdeborn missar är att Darwins två största bidrag var gemensamt biologiskt ursprung och naturligt urval som en viktig mekanism för biologisk mångfald är bland de mest evidensbaserade förklaringsmodellerna som finns i modern naturvetenskap. Det mesta av vår vetenskap är inte absolut slutgiltig på samma sak som matematiska bevis är, men den centrala frågan är om den etablerade kunskapsmassan väger över jämfört med den resterande osäkerheten som alltid kommer att finnas i en viss vetenskaplig sakfråga. Upptäckter som stora massutdöende, konvergens och kladistisk metodik etc. finkalibrerar och förbättrar vissa delar av den biologiska kunskap om evolutionsbiologin, snarare än att vara ett så stort hot som Gärdeborn vill tänka sig.

    • Anders Gärdeborn permalink
      maj 17, 2011 10:14 f m

      Mina invändingar mot evolution handlar inte om detaljer. Det är hela den grundläggande strukturen på livet som är fel.

      Karlsson svarar mig med evolutionistiska mantran som ”bland de mest evidensbaserade förklaringsmodellerna som finns…” och ”etablerade kunskapsmassan väger över jämfört med den resterande osäkerheten…”. Kom igen nu Karlsson, svara på mina invändingar istället för att svinga den evolutionistiska trollstaven!

      • Emil Karlsson permalink
        maj 18, 2011 2:58 f m

        Vilka invändningar skulle det här vara mer precist? Kom ihåg att inte blanda ihop en diskussion kring hur evolutionen har skett med en diskussion kring om evolution har skett. Gärdeborn tenderar enligt min erfarenhet att ha just en förkärlek för denna sortens argumentation.

      • Anders Gärdeborn permalink
        maj 19, 2011 10:58 e m

        Emil,
        Du säger dig förespråka en av ”de mest evidensbaserade förklaringsmodellerna som finns”, men vill samtidigt skilja hur-frågorna från om-frågorna. Ser du verkligen inte självemotsägelsen i detta? Din nit att försvara evolutionsmodellen tvingar hela tiden in dig i återvändsgränder.

      • janolof permalink
        maj 25, 2011 3:15 e m

        Vad är det för motsägelsefullt i det? Att det finns olika teorier om ”hur” t.ex. gravitationen verkar, påverkar ju inte frågan ”om” den finns. Samma sak gäller evolutionen.

      • Anders Gärdeborn permalink
        maj 25, 2011 11:40 e m

        Vi vet att gravitationen finns (om-frågan) genom att studera dess verkningar (hur-frågan). Skulle ett föremål ”falla” uppåt lite då och då så skulle vi inte kunna sluta oss till existensen av en attraktionskraft mellan kroppar.

        Inom evolutionsområdet ”faller kropparna” åt alla möjliga håll. (Jag tänker på divergens/konvergens, neutral/selektiv evolution, gradualism/saltationism…) Ändå är vi säkra på evolutionens existens. Besynnerligt!

      • Lars Johan Erkell permalink
        maj 28, 2011 11:40 f m

        Är det är så besynnerligt egentligen – komplexa molekyler bygger upp ännu mer komplexa strukturer som kan interagera på en massa olika sätt. Som dessutom befinner sig i en komplex värld. Kan vi då vänta oss att livet skulle följa enkla regler? De fenomen du nämner går att föra tillbaka på kända faktorer.

      • Anders Gärdeborn permalink
        maj 29, 2011 10:35 e m

        Lars Johan, du missar poängen. Det är inte besynnerligt att livet är komplext. Det är besynnerligt att anse gravitationens bevisstatus likvärdig med evolutionens. Den förra är vetenskaplig eftersom en kropp som faller uppåt skulle falsifiera den. Den senare har mekansimer för att förklara ALLT vi finner i den komplexa naturen, och den är därför icke-falsifierbar.

      • janolof permalink
        maj 30, 2011 1:30 e m

        Att evolutionsteorin har mekanismer att förklarar allt vi finner i naturen visar ju på dess giltighet. Men även den har sina begränsningar om det skulle dyka upp motsvarigheten till uppåtfallande kroppar. Man kan inte lägga modifieringar och tillägg till teorin hursomhelst, utan även dessa måste ju vara logiska och falsifierbara.

      • Anders Gärdeborn permalink
        juni 6, 2011 4:52 e m

        Janolof,

        Ser du verkligen inte alla ”uppåt fallande kroppar” i evolutionsteorin? Jag har nämnt några förut på denna blogg och sammanfattar här:

        • Evolutionen predikterar gradvisa sekvenser. Punkterad jämnvikt förklarar deras avsaknad.

        • Evolutionen predikterar nästlade hierarkier. Mosaikartad evolution, transpositioner, genetisk masking/unmasking samt avveckling/ersättning av egenskaper förklarar deras avsaknad.

        • Evolution predikterar att likheter ska stämma med evolutionsträdet (vilket ger homologa organ). Konvergent evolution (vilket ger analoga organ) förklarar likheternas avsaknad.

        • Evolution predikterar (egentligen observerar) fossil i vissa lager. En uppsjö geologiska processer förklarar avvikelserna.

        • Evolution predikterar att hitta föräldrar/barn, vilket kan ritas som fylogram. Då detta inte skett ritar man kladogram istället, som saknar föräldrar/barn-relationer.

        • Evolution (även Darwin) predikterar avsaknad av altruism. Selektion på gruppnivå eller avveckling av egenskaper förklarar dess närvaro.

        • Evolution predikterar att förbättrade egenskaper driver evolutionen via ett naturligt urval. Deformerande fitness-terräng eller evolutionära hopp förklarar avvikelserna.

        Jag håller med dig om att man ”inte kan lägga modifieringar och tillägg till teorin hursomhelst”. Ändå sker detta hela tiden!

  3. april 27, 2014 11:21 e m

    Hej Lars Johan!

    Bara en kort fråga.

    Är det något fel i detta citat från boken?

    ”Reglerna för korsning är att om två arter går att korsa med varandra, måste de tillhöra samma grundtyp eftersom Gud satt biologiska hinder för att olika grundtyper att korsa sig med varandra.”

    Är det ett ”att” för mycket eller saknas ett ”ska”?

    • Lars Johan Erkell permalink
      april 28, 2014 11:24 f m

      Det var ett ”att” för mycket – det är fixat nu. Tack för tipset!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: