Hoppa till innehåll

Genombrott för Intelligent design? (del 3)

november 13, 2020

Mirakler som vetenskap?

Thorvaldsen och Hössjer ger ett antal exempel på system som man tänker sig lämpar sig för den statistiska modell vi diskuterade i det förra inlägget. Ett av exemplen gäller människans evolution.

One may also study the more restricted problem of human/chimp ancestry, and compare a model M2 with common ancestry of the two species, with a unique origin model M1, according to which each species is founded by one single couple (Sanford and Carter, 2014; Hössjer et al., 2016a; 2016b, Carter et al., 2018, Hössjer and Gauger, 2019).

Eftersom Thorvaldsen och Hössjer tar upp den här frågeställningen som lämplig att studera med deras statistiska modell, skall vi titta vi närmare på den.

Frågan man ställer sig är alltså om det är möjligt att mänskligheten har sitt ursprung i ett enda par, en man och en kvinna. Det handlar givetvis om Adam och Eva, även om de inte nämns vid namn – annars finns det knappast anledning att ställa frågan. Den gängse vetenskapliga synen är att människan inte har sitt ursprung i två individer, utan att vår art har passerat en flaskhals för kanske 70 000 år sedan, då det fanns kanske 10 000 individer. Man kan givetvis tänka sig att flaskhalsen bara varit två individer, men för att kunna förklara den genetiska variation vi ser idag måste vi då sträcka ut tiden till 500 000 år eller mer. Det här duger inte för ett ungjordskreationistiskt scenario. Där måste skapelsen ha skett för 6 000 till 10 000 år sedan om man vill kunna läsa Bibeln bokstavligt.

Man ser att Ola Hössjer är medförfattare i tre av de refererade artiklarna: Genetic Modeling of Human History Part 1- Comparison of Common Descent and Unique Origin Approaches och Genetic Modeling of Human History Part 2: A Unique Origin Algorithm, båda från 2016. Här redovisar han tillsammans med två medförfattare en populationsgenetisk modell de utvecklat för att simulera människans härstamning. Tillsammans med biologen Ann Gauger (som är knuten till Discovery Institute) har han också skrivit A Single-Couple Human Origin is Possible från 2019, där man utvecklat sin tidigare modell. Man skriver där att ett ursprung från ett enda par för 500 000 år sedan stämmer med modellen, men att bara små förändringar i modellen kan ge en ålder av 100 000 år eller mindre.

De tre artiklarna är publicerade i nättidskriften BIO-complexity, utgiven av Discovery Institute, ID-rörelsens centrala organisation. Tidskriften är inte erkänd som ”riktig” vetenskaplig tidskrift. Den finns exempelvis inte upptagen i den vetenskapliga databasen SCOPUS.

I artikeln Genetic Modeling of Human History Part 1- Comparison of Common Descent and Unique Origin Approaches från 2016 läser man på första sidan:

We argue that a unique origin model where humanity arose from one single couple with created diversity seems to explain data at least as well, if not better.

Ola Hössjer och hans medförfattare säger alltså att deras modell att människan har sitt ursprung i ett enda par stämmer bättre med data än med den gängse evolutionsmodellen. Men vilka data? Det enda man hittar är kvalitativa resonemang kring publicerade data av olika slag. Ingen av de båda artiklarna med titeln Genetic Modeling of Human History innehåller någon ”Genetic Modeling”; inga kvantitativa data, inga resultat från simuleringar med den modell man utvecklat. Greppet känns igen från Thorvaldsen och Hössjers aktuella artikel (se det första inlägget i serien). Här förespeglar man också resultat man inte har.

***

I citatet talas också om “Created diversity”. Vad är nu det? Något sådant har jag aldrig hört talas om tidigare. I texten diskuterar man fem olika mekanismer för hur genetisk variation kan utvecklas och begränsas. Men så inför man en sjätte möjlighet. Författarna skriver på sidan 5:

… But if an intelligent designer is invoked as a possible explanation, and if humanity originates from one single couple, it is possible that their chromosomes were created with considerable diversity from the beginning [19,20]. This gives us a sixth mechanism of genetic change.

VI. Created founder diversity is biologically plausible for DNA of non-sex chromosomes. Since there are four copies of each non-sex chromosome in two individuals, we may think of one of the founding male’s two copies as a reference or template for the other three. All differences between his reference chromosome and the other three founder chromosomes can be thought of as a very large number of mutations, all of which occurred in one generation. Since the founding pair had three copies of the X-chromosome (one in the man and two in the woman), for the same reason they may also have been different. Some founder diversity is possible for mitochondrial DNA as well. Since the founding female carried hundreds of mitochondria that could have been diverse, it is possible that she passed on some of that diversity on to her daughters.

Genomet innehåller två kopior av varje gen. Tanken är att Adam och Eva skulle ha varit skapade med två olika varianter av varje gen i sitt DNA, vilket tillsammans skulle ge fyra varianter. Det skulle öka den genetiska variationen så mycket att man kunde tänka sig en skapelse för 6000 till 10 000 år sedan. Referenserna 19 och 20 går inte till den vetenskapliga litteraturen, utan till två kreationistiska tidskrifter. Den första av de två artiklarna motiverar inte varför det skulle vara vetenskapligt berättigat att införa en skapad genetisk variation. Det gör däremot den andra, On the origin of eukaryotic species’ genotypic and phenotypic diversity: Genetic clocks, population growth curves, and comparative nuclear genome analyses suggest created heterozygosity in combination with natural processes as a major mechanism, av Nathaniel Jeanson och Jason Lisle. De skriver på sid. 86-87:

No known non-miraculous mechanism exists that could play a role in this process, and invoking miracles at every juncture without biblical or scientific justification quickly moves a hypothesis from the realm of science to the realm of ad hoc speculation.

On an individual organism level, hypotheses must invoke observable processes or biblically-justified miraculous processes.

Again, observable processes or biblically-justified miraculous processes must be invoked, or the hypothesis quickly drifts into the realm of the ad hoc.

En hypotes skulle alltså kunna motiveras antingen vetenskapligt eller med stöd av Bibeln. Emellertid hittar jag ingen diskussion om exakt hur Bibeln kan motivera att Gud har skapat Adam och Eva med maximal genetisk variation. Ola Hössjer och medförfattare hänvisar alltså till en skapad variation som inte är rättfärdigad vare sig vetenskapligt eller bibliskt.

Men visst är det här en bekväm förklaring. Åberopar man en designer blir det plötsligt möjligt att den genetiska variationen kan vara större än vad den etablerade vetenskapen medger, och att Adam och Eva kan ha levat för 6 000 till 10 000 år sedan. Man ser det inte som nödvändigt att visa att det verkligen finns någon designer eller att vederbörande verkligen haft lust att skapa just den gentiska variation man har behov av.

Det finns problem med den här modellen. Utan att gå in på genetiken kan man exempelvis konstatera att det i den här modellen maximalt kan finnas fyra genvarianter – alleler – av en viss gen. Emellertid finns det genfamiljer med tusentals alleler. Var kommer de ifrån? Men har man börjat förklara saker med mirakler kan man säkert lösa de problemen också.

Och var kommer då designern ifrån? Ur tomma luften. Man har uppfunnit en designer som skapar genetisk variation för att lösa problemet med att Adam och Eva inte får har levt för hundratusentals år sedan. Och därmed har man helt lämnat vetenskapen och svävat ut i fantasins värld.

***

Om Ola Hössjer ställdes inför en ny statistisk modell som grundade sig på ett obevisat teorem tror jag han skulle reagera skarpt. Teorem skall bevisas, annars kan man inte veta att de är sanna. Finns det någon del i härledningen av modellen som är obevisad går den inte att använda. Att gripa något ur luften – ett teorem eller något annat – kallas för ad hoc-antagande och är inte tillåtet i vetenskaplig verksamhet. Om man inte får ihop sin teori kan man inte bara dra till med något för att rädda den. Alla delar i en matematisk härledning eller en biologisk teori måste bygga på kunskap, inte på att man vid behov griper något ur luften.

Ändå är det just detta Ola Hössjer och medförfattare gör. Introduktionen av en övernaturlig designer gör att deras arbete förlorar all vetenskaplig trovärdighet och därmed allt vetenskapligt intresse.

Låt mig tillägga att man i princip kan tänka sig en designer som vetenskaplig förklaring, förutsatt att man säkert vet att designern existerar, och har sådana egenskaper att de kan förklara ett visst fenomen. Har vi säker kunskap om designern (som vi har om de fem genetiska mekanismer som diskuteras) kan vi använda den kunskapen för att förklara saker. Men i det här fallet har vi ingen kunskap om designern alls. Och då kan vi inte använda design som förklaring.

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: