Hoppa till innehåll

Genombrott för Intelligent design? (del 4)

november 13, 2020

Icke-fysisk information?

Mot slutet av artikeln blickar författarna framåt, mot en kommande Design Science. Vi läser i sista stycket:

Biologists need richer conceptual resources than the physical sciences until now have been able to initiate, in terms of complex structures having non-physical information as input (Ratzsch, 2010).

Thorvaldsen och Hössjer refererar till ett bokkapitel av filosofen Del Ratzsch, som där diskuterar den kunskapsteoretiska frågan om vetenskapen i princip kan utesluta icke-materiella förklaringar.1 Öppnar man nu boken och ser efter vad Del Ratzsch faktiskt har skrivit, läser man på sidan 356:

Biologists need richer conceptual resources than the physical sciences have been able to generate. Historically, design-linked ideas have provided such resources and those resources have been, and continue to be, scientifically fruitful in biology.

Det här är riktigt illa. Thorvaldsen och Hössjer har förvanskat citatet så att det kommit att betyda något helt annat. Del Ratzsch nämner över huvud taget inte ”non-physical information” i sin text. Det har Thorvaldsen och Hössjer hittat på.

Fusket är också avslöjande. Steinar Thorvaldsen är professor i informationsteori, och hade ”icke-fysisk information” varit ett begrepp som använts inom ämnet hade han givetvis refererat till den vetenskapliga litteraturen. Istället har man fabricerat ett citat man tillskriver en filosof. Det är en kvittens på att ”icke-fysisk information” inte existerar som etablerat vetenskapligt begrepp.

Men vad i all världen tänker man sig att”icke-fysisk information” skulle vara? Den informationsbehandling i alla fall jag hört talas om är alltid knuten till materia av något slag: en hjärna eller en dator. Informationen bärs alltid av något materiellt medium, som synliga symboler, ljudvågor, magnetiseringsmönster, elektromagnetisk strålning eller något annat. Själva informationen består, såvitt jag kan begripa, av ett mönster eller struktur i det materiella mediet. Men hur kan det finnas mönster eller struktur i något som inte existerar? Skulle ”icke-fysisk information” på något sätt kunna sväva fritt i rymden? Var kommer den ifrån? Hur skulle den kunna påverka materia? Hur kan vi alls veta att den finns?

Om Thorvaldsen och Hössjer nu vill revolutionera biologin såväl som informationsteorin får de allt komma med någon form av argument. Men inte; att ”icke-fysisk information” skulle existera är ett påstående ad hoc, något de gripit helt ur luften.

Så undrar jag över påståendet att biologer skulle behöva ”rikare konceptuella resurser” än vad de fysikaliska vetenskaperna kan erbjuda. Jag kan avslöja att jag som biolog aldrig känt något sådant behov i min forskning. Jag kan heller inte minnas att någon kollega någonsin uttryckt någon önskan att gå utanför de fysikaliska vetenskaperna, eller att saken överhuvud taget har diskuterats på konferenser eller i den vetenskapliga litteraturen. Det här är fantasier.

Hade det här varit en normal vetenskaplig artikel hade författarna motiverat de sensationella påståenden de gör i citatet ovan, och diskuterat dem i relation till den vetenskapliga litteraturen. Men det här är ingen normal vetenskaplig artikel, så det gör de inte. Det är inte fel att spekulera, men Thorvaldsen och Hössjer har uppenbarligen helt tappat kontakten med verkligheten.

Referenser:

  1. Del Ratzsch: There is a place for intelligent design in the philosophy of biology: intelligent design in (philosophy of) biology: some legitimate roles. In: Ayala, F. J., Arp, R. (Eds.), Contemporary Debates in Philosophy of Biology. Wiley- Blackwell (2010) s. 343–363.

Annons
2 kommentarer leave one →
  1. Ola Hössjer permalink
    juni 29, 2021 3:39 e m

    Del 4: Vad är information?

    I sin fjärde artikel diskuterar Erkell begreppet information, vilket varit centralt inom telekommunikationsteori i över 70 år. I TH2020 argumenterar vi för att information har stor potential att också användas inom biologi. Detta ligger väl i linje med det jag skrivit tidigare, eftersom information är nära förknippat med vår föreslagna metod att påvisa finjustering.8 I slutet av vår artikel skriver vi att ”icke-fysisk information” är ett begrepp som kan ge värdefulla bidrag till biologin, som en av flera inparametrar i biologiska modeller. I detta sammanhang refererar vi till en artikel av den amerikanske filosofiprofessorn Del Ratsch, som hävdar att design kan ge värdefulla bidrag till biologin. Erkell är mycket kritisk till vårt sätt att referera till Del Ratsch, och skriver:

    ”Det här är riktigt illa. Thorvaldsen och Hössjer har förvanskat citatet så att det kommit att betyda något helt annat. Del Ratzsch nämner över huvud taget inte ”non-physical information” i sin text. Det har Thorvaldsen och Hössjer hittat på.

    Fusket är också avslöjande. Steinar Thorvaldsen är professor i informationsteori, och hade ”icke-fysisk information” varit ett begrepp som använts inom ämnet hade han givetvis refererat till den vetenskapliga litteraturen. Istället har man fabricerat ett citat man tillskriver en filosof. Det är en kvittens på att ”icke-fysisk information” inte existerar som etablerat vetenskapligt begrepp.

    Men vad i all världen tänker man sig att ”icke-fysisk information” skulle vara? Den informationsbehandling i alla fall jag hört talas om är alltid knuten till materia av något slag: en hjärna eller en dator. Informationen bärs alltid av något materiellt medium, som synliga symboler, ljudvågor, magnetiseringsmönster, elektromagnetisk strålning eller något annat. Själva informationen består, såvitt jag kan begripa, av ett mönster eller struktur i det materiella mediet. Men hur kan det finnas mönster eller struktur i något som inte existerar? Skulle ”icke-fysisk information” på något sätt kunna sväva fritt i rymden? Var kommer den ifrån? Hur skulle den kunna påverka materia? Hur kan vi alls veta att den finns?”

    I dessa stycken blandar Erkell ihop två begrepp, å ena sidan hur information förmedlas och lagras, och å andra sidan hur information uppkommer. Jag håller helt med Erkell om att information inte svävar i luften utan lagras i något fysiskt medium. Det vi syftar på i TH2020 är uppkomsten av information, som både kan vara fysisk och icke-fysisk. Några meningar innan vi använder termen icke-fysisk information i TH2020, så skriver vi:

    ”One rather needs a specificity function that, although of non-physical origin, can be quantified and measured empirically in terms of physical properties such as functionality.”

    Om man sätter in vårt införda begrepp icke-fysisk information i sitt sammanhang, är det alltså uppenbart att vi avser uppkomsten och inte lagringen av information. Erkell hävdar vidare att vi uppfunnit begreppet icke-fysisk information. Men även om informationsteoretiker kanske inte använder exakt den termen så är det inte tagit ur luften. Här vill jag speciellt nämna den italienske filosofiprofessorn Luciano Floridis uppdelning i olika typer av information. Floridi skiljer mellan ”environmental information” och ”semantic information”, där endast den förstnämnda typen av information har ett fysiskt ursprung (som att molnformationer kan ge oss information om vädret en timme senare).9 Semantisk information förmedlar å andra sidan en mening till mottagaren, och såvida man inte har en reduktionistisk världsbild (vilket Del Ratzsch för övrigt inte har) så är det naturligt att identifiera semantisk information med icke-fysisk information, även om Floridi inte använder det sistnämnda begreppet. Semantisk information kan i sin tur delas upp i instruktioner/algoritmer och faktisk information (faktapåståenden). Vad jag vet har ingen lyckats visa att semantisk information kan uppkomma genom rent materiella processer. Eftersom biologiska system (exempelvis DNA-koden) förmedlar semantisk information är det knappast långsökt att påstå att detta begrepp utgör ett värdefullt begrepp inom biologin. Man kan säga att sådan semantisk information som kan mätas fysiskt och kvantifieras (så att den kan ligga till grund för falsifierbara hypoteser) utgör en potentiellt viktig typ av specifikation. I TH2020 skriver vi att ett mycket intressant framtida forskningsområde är att hitta olika sätt att kvantifiera semantisk (eller icke-fysisk) information.

    I slutet av del 4 diskuterar Erkell huruvida biologer har behov att inkludera icke-fysiska förklaringshypoteser i sina modeller:

    ”Så undrar jag över påståendet att biologer skulle behöva ”rikare konceptuella resurser” än vad de fysikaliska vetenskaperna kan erbjuda. Jag kan avslöja att jag som biolog aldrig känt något sådant behov i min forskning. Jag kan heller inte minnas att någon kollega någonsin uttryckt någon önskan att gå utanför de fysikaliska vetenskaperna, eller att saken överhuvud taget har diskuterats på konferenser eller i den vetenskapliga litteraturen. Det här är fantasier.”

    Detta menar ser jag som ett mycket svagt argument. Huruvida icke-materiella processer är relevanta inom biologin avgörs inte i första hand av vad majoriteten av biologer skriver om i forskningsartiklar eller talar om på konferenser. För det första är det främst för de delar av biologin som sysslar med ursprungsfrågor, som mening och andra icke-materiella begrepp har en riktigt stor potential. För det andra är biologin som vetenskap starkt styrd av ett sekulärt tänkande (se del 5) och därför är det knappast förvånande att en stor andel av alla biologer inte använder icke-materiella förklaringar som arbetsverktyg. För det tredje är det många naturvetenskapsmän som under lång tid hävdat att information har ett icke-fysiskt ursprung. Grundaren av kybernetiken, Norbert Wiener, menade att information inte kan hänföras till materia eller energi och den kände amerikanske fysikern John Archibald Wheeler myntade i samma anda begreppet ”It from Bit”, det vill säga att allt har sitt ursprung i information, mätt i enheten Bits.10 Dessutom finns det flera biologer som poängterar att begreppen mening och koder är viktiga redskap inom biologin, något som Erkell inte verkar ha uppmärksammat.11

    8) I mer detalj, om P=P(f(X)≥f(x)|M2) är sannolikheten för att slumpmässigt observera ett system X som är minst lika specifiserat som det observerade systemet x, givet den naturalistiska modellen M2, så anger I=-log_2(P) graden av funktionell information i systemet, se Hazen, R.M. m fl. (2007). Functional information and the emergence of bio-complexity. Proceedings of the National Academy of Science of the United States 104 (suppl 1), 8574-8581. För att påvisa finjustering krävs att den funktionella informationen I är tillräckligt stor. Det kräver i sin tur att en funktion f som mäter graden av specifikation definieras (steg b i vår finjusteringsdefinition) och att sannolikheten P att åstadkomma denna specifikation av slump enligt modellen M2 är liten (steg a i vår finjusteringsdefinition). Om specifikationen f dessutom förmedlar en mening till mottagaren, så svarar I mot semantisk (eller icke-fysisk) information. Observera att funktionell och semantisk information skiljer sig från syntaktisk information (eller Shannoninformaton) såtillvida att sannolikheten P måste vara knuten till en specifisering f.

    9) Floridi, L. (2015). Semantic Conceptions of Information, Stanford Encyclopedia of Philosophy.

    10) Thorvaldsen, S. och Öhrström, P. (2019). Tro og informationsvidenskab. I Tro og vedenskab, Öhrström P. (red.). Forlaget CKT, 210-228.

    11) Maynard-Smith, J. (2000). The concept of information in biology. Philos. Sci. 67, 177–194. Kim, H. Davies P. och Walker, S.I. (2015). New scaling relation for information transfer in biological networks. J. R. Soc. Interface 12: 20150944. Wills, P.R. (2016). DNA as information. Philos. Trans. A. 2016, 374, 2063. Barbieri, M. (2016). What is information? (Review article). Phil. Trans. R. Soc. A 2016 374 20150060. De sistnämnda två artiklarna ingår i ett helt nummer (volym 374, nummer 2063) av Phil. Trans. R. Soc. A., med titeln ”DNA as information”.

    • Lars Johan Erkell permalink
      september 8, 2021 6:24 e m

      Informationsbegreppet kommer ständigt upp i diskussioner om ID. Du menar att jag gör ett misstag när jag inte skiljer på information och informationens uppkomst. Men ni gör själva inte den distinktionen i TH2020, den dök upp i din kommentar ovan. Informationens orsak skulle alltså kunna vara icke-fysisk, och att informationen sedan skulle kunna överföras och lagras i fysiska medier. Men hur skulle det gå till? Hur kan något icke-fysiskt (vad det nu skulle vara) styra fysiska processer? För att komma vidare här behöver du lösa kropp-själproblemet, en filosofisk klassiker.

      Så var det intressant att du bekräftar att ”icke-fysisk” information inte existerar som begrepp inom den etablerade informationsteorin. Istället har ni i er artikel hänvisat till en filosof som inte använder begreppet. I din replik ovan hänvisar du nu till en annan filosof som inte heller använder begreppet. Jag vidhåller att ni gripit den icke-fysiska informationen ur luften. För vad skall man säga när du skriver att ”det [är] naturligt att identifiera semantisk information med icke-fysisk information”. Är det? Semantisk information tolkas i våra materiella hjärnor, och är i den meningen fysisk, eller åtminstone associerad med fysiska strukturer. Vad jag förstår kan den inte heller existera utan fysiska strukturer. För mig känns det inte alls naturligt att identifiera semantisk information med icke-fysisk information. Att tanken känns naturlig för dig misstänker jag beror på att du som dualist förlägger tänkandet till en icke-materiell själ. Hursomhelst räcker det inte med ren känsla för att etablera revolutionerande begrepp som ”icke-fysisk information”.

      Du skriver också att ”biologiska system (exempelvis DNA-koden) förmedlar semantisk information”. Det där vill jag ifrågasätta. Semantisk information förmedlar en mening till mottagaren, vilket förutsätter ett medvetande som tolkar informationen. Vem/vad tolkar DNA-koden i cellen? Ribosomen, som väl skulle vara den struktur som ”tolkar” DNA-informationen vid proteinsyntesen, tänker inte. Varje steg i processen sker genom slump och fysisk nödvändighet. Proteinsyntesen är väl studerad, och vi kan se att dess olika steg består av fysiska interaktioner mellan fysiska molekyler. Samma sak gäller alla andra cellulära processer jag känner till. Vi behöver strängt taget inte informationsteorin för att förstå de molekylära processerna i cellen. Att vi ändå använder informationsbegreppet beror, tror jag, på att vi redan är bekanta med det och att det gör det lättare för oss att förstå hur cellen fungerar. Med det sagt hoppas jag ändå att informationsteorin kan utvecklas så att vi får nya redskap för att förstå vad som händer i cellen.

      Du skriver vidare att ”Huruvida icke-materiella processer är relevanta inom biologin avgörs inte i första hand av vad majoriteten av biologer skriver om i forskningsartiklar eller talar om på konferenser”. Det är sant att biologer, som alla andra, har sina begränsningar, men vilka skulle vara bättre skickade att bedöma biologins behov av icke-materiella förklaringar? Skapelsetroende statistiker?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: