Hur blev det på detta viset?

Min diskussion med Göran Schmidt, del 6

Den som följt den här diskussionen har kanske förvånat sig över att Göran Schmidt och jag har så helt olika uppfattningar i ett antal vetenskapliga frågor. Det förvånar mig också. Jag vet att Göran Schmidt är en intelligent och välutbildad person, och att han under flera decennier ägnat sig åt dessa frågor. Ändå befinner han sig på kollisionskurs med etablerad vetenskap på ett antal viktiga punkter. Hur kunde det bli så?

Gåtan klarnar när man vet att Göran Schmidt är ordförande i Föreningen Genesis, en kristen förening för skapelsetroende. Föreningens linje är att skapelsen skedde på sex bokstavliga dagar för c:a 6000 år sedan, och att syndafloden med Noaks ark är en historisk händelse som ägde rum för c:a 4000 år sedan. Det här scenariot är helt oförenligt med etablerad kunskap inom områden som biologi, paleontologi, geologi, fysik, arkeologi, historia och lingvistik. Dessutom har man uppenbart svårt att acceptera etablerad naturvetenskaplig metod.

På föreningen Genesis hemsida läser man under rubriken ”om”:

Föreningen Genesis har som högsta önskan att vår verksamhet ska leda till de allmänt kristna målen om Guds ära och om att människor ska komma till tro på Kristus. Vi gör detta genom att fokusera på skapelsefrågan.

…

Dagens evolutionistiska tankesystem som genomsyrar media, utbildning och litteratur är en av historiens största villfarelser, och därför har föreningen Genesis tagit som sin uppgift att bekämpa denna.

…

I Bibeln har Skaparen själv uppenbarat sann, men inte uttömmande, information om hur [skapelsen] gick till. Därför kan vi ha en trovärdig kunskap om skapelsen. Vi menar att denna kunskap är mer tillförlitlig än vetenskapens förklaringar eftersom den stöder sig på Guds ofelbarhet snarare än människans ofullkomliga förnuft.

Saken är klar. Den här diskussionen handlar i grund och botten inte om vetenskap – det är evangelisation det rör sig om. Det gäller att vinna själar för Kristus genom att sprida en fundamentalistisk bibelsyn, och då står vetenskapen i vägen. Läser man vidare i texten finner man emellertid att föreningen Genesis har en i grunden positiv syn på vetenskap, bara den inte motsäger något som står i Bibeln. Så hur hanterar man den här schizofrena situationen, med en vetenskap som egentligen är tillförlitlig, men som ändå kommer fram till fullkomligt vanvettiga resultat?

För om nu Göran Schmidt och hans vänner i föreningen Genesis skulle ha rätt, skulle geologer och paleontologer vara helt ute och cykla när de tror att jorden är sådär 70000 gånger äldre än vad den faktiskt är. Liksom fysikerna, eftersom dateringsmetoderna baserar sig på centrala teorier inom fysiken. Och vi skall inte tala om arkeologer och historiker som fullständigt missat spåren av en gigantisk syndaflod för sådär 4000 år sedan. Så får vi inte glömma lingvisterna – de går knappast med på att man kan härleda alla språks ursprung till Babels Torn. Men framför allt har vi biologerna, som bygger hela sin vetenskap på att livet uppstod för miljarder år sedan, och att allt levande, inklusive människan, utvecklats i en evolutionär process. Och som dessutom envisas med att hävda att man har ett utomordentligt gott stöd för sin evolutionsteori.

Den vetenskapliga koncensus som finns inom ett antal vetenskapliga fält skulle alltså vara spektakulärt felaktig, och hundratusentals professionella forskare skulle vara tokskallar som inte begriper sig på sin egen vetenskap. Samtidigt som annan etablerad vetenskap är pålitlig och bra. Varför denna selektiva inkompetens?

Göran Schmidt och tänker sig tydligen att det finns en sorts ideologisk blindhet hos en stor del av forskarkåren. Han skriver:

Tyvärr tycks förkärleken för materialistiska förklaringar vara alltför stor för att andra tolkningar av fakta än de materialistiska ska bli mer allmänt accepterade.

…

Det är beklagligt att forskningen inom ursprungsområdet kommit att domineras av personer som alla delar samma rigida skräck för andra förklaringsmodeller än strängt materialistiska. Detta begränsar mångfald och tycks främja enfald inom området.

Det skulle alltså vara forskarnas ”rigida skräck” för annat än materialistiska förklaringsmodeller som är problemet, och som gör att de inte tar med Designern (Gud) i sina förklaringar. Men att göra så vore att återvända till medeltiden, då vetenskapen var tvungen att rätta sig efter vad som stod i Bibeln. Man kan notera att när den västerländska vetenskapen tog fart under 1600-talet, lämnade man Bibeln utanför laboratoriet. Skälet är att forskningsarbete som bygger på experiment, observationer och hypotesprövning inte kan hantera icke-observerbara, icke-materiella faktorer eller heliga skrifter. Man förnekar inte att övernaturliga makter skulle kunna finnas, men det är ingenting som det är praktiskt möjligt att arbeta med. Vetenskapen är agnostisk, inte ateistisk.

Ändå vill Göran Schmidt och hans vänner att dagens forskare skall ta med Gud i sina teorier. Man undrar hur det skulle gå till. Det finns vad jag vet inte något enda exempel på ett framgångsrikt naturvetenskapligt forskningsprogram som inkluderar övernaturliga väsen.

***

Kreationisterna har alltså ett stort problem i att så mycket av den etablerade vetenskapen helt dömer ut deras bibliskt baserade världsbild. Lösningen har varit att skapa en alternativ vetenskap som säger det man vill höra. Fast någon vetenskaplig verksamhet är det inte frågan om – man ställer inte upp falsifierbara hypoteser, och man gör inte heller systematiska experiment eller observationer. Istället tolkar man om vetenskapliga resultat som redan finns, och så kritiserar man sådana undersökningar som inte passar in i den bibliska bilden. Eller så hittar man på.

Ett exempel på detta är informationsargumentet, som man anser vara riktigt tungt. Om vi börjar med den vetenskapliga synen på saken, finns det en väl etablerad vetenskaplig informationsteori som grundar sig på Shannons informationsbegrepp. Det har visats att evolutionära processer kan öka Shannoninformationen. Men det här betyder ingenting för Göran Schmidt och hans vänner; de hävdar med emfas att evolutionära processer aldrig kan skapa ny ”information”, vilket skulle göra evolution omöjlig. Problemet med argumentet, som jag gått igenom tidigare, är i korthet att man aldrig lyckats definiera eller mäta sin ”information”, varför man kan påstå vad som helst om den. Men det gör inte så mycket – i kreationismens värld är man uppenbarligen helt övertygad om att denna odefinierade ”information” är ett viktigt och användbart begrepp. Detta i kontrast till den vetenskapliga världen; en forskare som argumenterat på detta sätt hade förmodligen blivit utskrattad. Eller kanske, i barmhärtighetens namn, bara ignorerad.

Klyftan mellan vetenskap och kreationism är svindlande. När man läser kreationistlitteratur känns det som att komma in i en främmande, absurd värld där etablerad och väl underbyggd vetenskap betraktas som nonsens, där lösa påståenden tas som fakta och där principerna för vetenskapligt arbete ställs på huvudet. En värld av alternativ fakta öppnar sig. Och den här världen är stor – organisationer som Creation Ministries International, Answers in Genesis, Creation Research Society, Discovery Institute och andra har publicerat tidskrifter och arkiv med tusentals artiklar där man tolkar om vetenskapliga resultat så de passar in i den kreationistiska berättelsen. Mycket av materialet är skickligt skrivet, så går man in i den här bubblan med en önskan om att en fundamentalistisk bibeltolkning skall bekräftas – och utan att ha allt för mycket vetenskaplig sakkunskap – blir man nog lätt fångad.

Jag tror det är detta som hänt Göran Schmidt och hans vänner i föreningen Genesis. De har gått in i en kreationistbubbla där det till synes finns svar på alla frågor, och där man ser evolutionsbiologer och många andra forskare som så förvirrade av sina materialistiska tvångstankar att de inte går att ta på allvar. Det kan nog kännas ganska bra i gemenskapen i den där bubblan. Och för min del kan de gärna få ha sina åsikter i fred.

Problemet är att Göran Schmidt och hans vänner inte lämnar mig – eller snarare min undervisning – i fred. Jag har träffat allt för många studenter som har märkliga uppfattningar om evolutionsbiologi, och jag har hört hänvisningar till föreningen Genesis. Ännu värre, en del av dessa studenter har varit lärarstudenter. Föreningen bedriver en ganska omfattande verksamhet med en tidskrift och en hemsida som bjuder både på artiklar och på filmade föredrag. Konferenser anordnas årligen. Flera av medlemmarna håller föredrag i församlingar och på skolor(!). Det man ägnar sig åt kan inte kallas för något annat är systematiskt spridande av desinformation.

Jag tvivlar inte på att Göran Schmidt och hans vänner i föreningen Genesis har ett gott uppsåt och de allra bästa avsikter med sin verksamhet. Jag kan också känna respekt för deras engagemang för vad de ser som en god sak. Men dessvärre är de grundlurade, och ägnar sig åt att sin tur lura andra. Här finns bara förlorare. Skolelever, studenter och andra får en skev bild av hur vetenskap fungerar, och hur väl belagd exempelvis evolutionsteorin faktiskt är. Lärare i skolan och på högskolan får ägna tid åt att försöka ställa saker och ting tillrätta – om det nu går. Också medlemmarna i föreningen Genesis är förlorare här; de hade kunnat lägga sin tid på något konstruktivt istället.

Dessvärre tror jag inte att Göran Schmidt och hans vänner kommer att ge efter i den här diskussionen, hur goda vetenskapliga argument för evolutionsteorin jag än skulle komma med. Varför skulle man göra det? Även om man inte hittar några bra motargument, är ju utgångspunkten att mina argument måste vara falska om de strider mot Bibelns bokstav. Det här handlar som sagt inte om vetenskap, det handlar om religiös förkunnelse. Två saker som inte borde ha med varandra att göra. Men Göran Schmidt och föreningen Genesis ser det annorlunda. Bibeln kommer först, vetenskapen sedan. Som på medeltiden.