Skip to content

Kan proteiner evolvera nya funktioner? (1)

februari 20, 2015

Livsprocesserna i en levande cell upprätthålls av tusentals proteiner – enzymer, strukturproteiner, receptorer, transkriptionsfaktorer och mycket annat. Om en evolution skall kunna äga rum förutsätter det att dessa proteiner kan förändra sina funktioner och också att nya funktioner kan uppkomma, något vi tog upp i förra inlägget. Men hur rimligt är nu detta? Helt omöjligt, svarar många skapelsetroende, proteiner är finavstämda mikromaskiner som går sönder när de muteras. Och en sekvens av aminosyror som kan bygga upp ett fungerande proteiner är så astronomiskt osannolik att proteinets blotta existens är ett bevis för en intelligent skapare.

Läs mer…

Annonser

Om evolutionära nyheter

december 9, 2014

Ett argument man ofta får höra från skapelsetroende är att evolutionsteorin visserligen kan förklara hur olika typer av anpassningar uppkommer, men att den aldrig kan förklara uppkomsten av något ”nytt”. Men vad är det då som kan betraktas som ”nytt”? Det är det aldrig någon som berättar. Om man då kommer med något exempel på en evolutionär nyhet får man ändå veta att det här inte alls är något ”nytt”; olika skäl för den saken går alltid att konstruera i efterhand. Men om man nu skulle söka något principiellt underbyggt kriterium för att avgöra vad som skulle vara nytt eller inte, hur skulle det se ut?

Läs mer…

Metodologisk naturalism – sekulariseringens huvudverktyg?

november 7, 2014

Ola Hössjer, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, har publicerat en artikel i tidningen DAGEN, där han målar ut grunden för den moderna naturvetenskapen, den metodologiska naturalismen, som ett verktyg för sekularisering. Jag har tidigare skrivit om saken här på Biolog(g), så jag kunde inte låta bli att skicka in ett svar till tidningen. Så här skrev jag: Läs mer…

Information och funktion

oktober 13, 2014

Kan helt nya funktioner eller strukturer evolveras fram? Många evolutionskritiker accepterar att evolutionära processer kan modifiera funktioner eller strukturer som redan finns på plats, men hävdar bestämt att någonting som inte redan finns aldrig kan evolveras fram. Den här diskussionen hänger samman den debatt kring ”biologisk information” som vi behandlade i förra inlägget. Man kopplar ihop information med funktion, och menar att funktion förutsätter information. Eftersom ny information inte kan uppstå av sig själv, menar man, kan inte heller nya funktioner göra det. Läs mer…

Biologisk information – vad är det?

oktober 6, 2014

Ett argument man inte så sällan får höra från evolutionskritiker är att storskalig evolution skulle vara omöjlig därför att evolutionsprocessen inte skulle kunna skapa ny ”information”. Vad som egentligen menas med denna ”information” är dock oklart – ingen verkar riktigt veta vad slags information det handlar om, eller hur man mäter den. Ändå får man om och om igen höra att detta är ett riktigt tungt argument. Läs mer…

Om design och molekylära maskiner

maj 12, 2014

En tanke man ofta möter i skapelsetroende kretsar är att den levande cellens komplexa molekylära mekanismer visar att de måste vara konstruerade av en intelligens, och omöjligen kan ha evolverats. Man jämför dem med maskiner konstruerade av människor och menar att cellens molekylära mekanismer inte bara ser ut som konstruerade maskiner, de är konstruerade maskiner. Argumentationen är rent intuitiv – det syns ju att det här är designat! Man kommer också med ett klassiskt argument från okunnigheten: eftersom ingen kan förklara hur sådana här strukturer kan uppkomma på naturligt sätt kan det omöjligen ske. Alltså måste de vara skapade.

Sådana här resonemang håller givetvis inte, men ändå möter man den här typen av argument om och om igen. Här, exempelvis, på Göran Schmidts hemsida.

Läs mer…

ENCODE – en gång till

maj 9, 2014

För två år sedan gick diskussionens vågor höga kring ENCODE-projektet, ett jätteprojekt som syftar till att ta vid där HUGO-projektet slutat. När man nu kartlagt människans genom ville man undersöka hur genomet verkligen användes i olika celltyper. Projektet publicerade en flod av data, men allt detta hamnade helt i skuggan av projektledarnas påstående att man hade visat att 80 % av människans genom var funktionellt, och att det kunde vara dags att skrota begreppet ”skräp-DNA”. Detta utlöste en kritikstorm av tidigare sällan skådat format. Projektledarna anklagades för att grovt övertolka data, och för att ignorera mycket av den kunskap som redan finns på området.

En av kritikpunkterna var att man kunde vänta sig att en del av de metoder som använts borde visa aktivitet även med DNA med slumpartade sekvenser (som finns i ”skräp-DNA”) och därför knappast kunde tyda på biologiska funktioner. Så var fanns kontrollförsöken som visade att aktiviteten verkligen var biologiskt relevant och inte slumpartad? Ingen hade brytt sig om att göra dem, visade det sig.

Läs mer…

%d bloggare gillar detta: